Helt taget ur luften, och alla ev likheter med verkliga personer är ren slump, och olycklig tillfällighet-for the record, bara.

Jag är lite i obalans för stunden, typ...nästan i sån obalans att saker flyger i luften runt om mig..

Och anledningen skulle kunna vara något jag hört, tex, om en man, han kanske heter Olle..eller nåt annat.

Olle befinner sig i yttre Mongoliet, på affärsresa.

Men Olle har lite hybris, eller kanske kontrollbehov, eller rent av Guds-komplex, vad vet jag?

Hur som helst har Olle hakat upp sig på sin fd tant,Lena,  ganska rejält dessutom.

Så när han nu befinner sig där, i Mongoliet, så måste han ju på något vis se till så att han inte blir bortglömd, eller på något vis förringad..eller ja..inte vet jag, av vilken anledning han gör det han gör, det är bara antaganden.

Så Olle, som är med i en fiskeförening där hemma, kommer på den fantastiska iden, att han ju iallafall kan se till att Lena inte får tillgång till varken fiskekort , båt..eller ens får vara ute på den lilla sjön som föreningen har hand om.

( och detta gör han precis innan den stora tillställningen, fisketävlingen, som det är tänkt att Lena ska va med på)

Men eftersom det kan bli svårt att motivera detta för de andra gubbarna i föreningen,  så har Olle "fördelen", att vara ganska stor och temeramentsfylld, OCH dessutom så har Olle tjock plånbok.

Ja, resten är ganska enkelt att räkna ut?

Jojo, om man nu inte tycker som Olle, väldigt illa om hans gamla tant, så kan det komma att göra ont..eller resultera i bekymmer för en o annan, som Olle tagit under sina vingar rent ekonomiskt.

Den här Olle, är det förmodligen ganska synd om, att behöva använda sig utav makt medel, om än så subtilt och underförstått, måste ju trots alt komma ikapp honom ibland?

När han kanske sitter i sin ensamhet, och kanske krisar ihop en smula?

Vi får vara glada att Olle har tröstdricka, sån som lindrar oro och ångest för stunden, så att han slipper det där överskattade, ni vet, att se sig själv med klara ögon..eller kanske tom må lite dåligt för att man skadat någon , kanske flera, både nära o kära genom åren?

Man skulle ju kunna anta att det efter en tid, kanske lång tid, men ändå,, så kommer Olle börja tvivla, fundera på vilka som faktiskt är där, för att de genuint o odelat tycker om Olle...?

Och kanske kommer han då ha svårt, ja tom så det känns omöjligt, att skilja på vad som är vad?

För Olle, är i grund och botten, när han mår hyfsat bra, en otroligt varmhjärtad och sympatisk man, väldigt lätt att tycka om.

Men naturligtvis påverkas människor, utav olles lynnighet, eftersom man aldrig kan vara helt säker på hans sinnesstämning, och vad han kan hitta på .

Läste sociologi för en massa år sen, en stor teoretiker, Weber, hade en ide, om att det är ensamt på toppen, "rationalitetens järnbur"( går äkert att Googla) kallade han det...ingen kan komma in, och den som sitter där blir förtvivlat ensam och olycklig...

Tycker mig se en liten paralell? För om man som olle,  han har tröstdricka...och en massa pengar, så han kan bygga ett litet fort åt sig själv, å skaffa vakter att bevaka det, dygnets alla timmar...

Då

Jag tror att Olle någonstans, gjorde sig själv en otjänst, med fiskeföreningshistorien...

För på något vis, blev ju historien lite häpnadsväckande .

Även de herrar i fiskeföreningens , som kanske inte va så insatta i Olles liv rent privat, höjde nog en smula på ögonbrynen.

Och Lena, ja hon klarade sig ganska bra,  det finns ju fler små sjöar att fiska i , och så länge Olle inte köpt hela riket, så kan han ju inte begränsa henne mer än så..

jaha...och nu, är jag lugn och balanserad igen...

En liten stunds knappande på tangenter, och nyårsaaftonsformen är på intåg, skönt, ska verkligen bli helt ljuvligt, att vakna till ett nytt, och helt fantastiskt år i morgon.

Kram, och önskar er alla ett allra bästa 2011!!!

p.s En pilgrimsvandring,ni vet , den där klassiska på 80 mil, genom frankrike och ner i spanien?

80 mil för sig själv , i sitt eget sällskap..

Att verkligen lära känna sig själv, okonstlat och genomärligt..

Skulle det kunna va nåt för Olle?

:)

d.s

 

En överlevare

1 januari 2011 19:45

Ditt ursprung är kärlekens.
Kalla det gärna Gud,
ett högre medvetande,
livet eller kärleken.

Men lägg inga begrepp
som skuld, synd och straff däri.
Ty de är främmande för kärleken.

Gud är kärlek.
Kärlek fördömer aldrig.

Gud förlåter inte. Han har aldrig fördömt!!

Elvira

5 januari 2011 21:12

Läste din kommentar, och kom av mig alldeles..

Kände mig träffad en stund, så där klockrent ..

Jag hoppas, att jag någon gång blir så hel, att jag kan se med kärleksögon på det som händer, i alla lägen..tills dess, kommer jag nog att brusa upp, och skriva galna sagor om fiskeföreningar och annat..hmmm..

Den sista meningen, "Gud förlåter inte. Han har aldrig fördömt!!"..den ger hopp, TACK..igen;)

 

nettan

2 januari 2011 04:00

det var en gripande berättelse är det byggt på verkliga händelser ? kommer du släppa nån uppföljare ? finns den på ljudband?

Elvira

5 januari 2011 21:08

Nattinatti sötis, sovdags!!

Nävars, nä, alla likheter med verkligheten är som sagt ren slump..
Uppföljaren är redan klar, men tror jag skippar ljudbandsgrejjen..

Tror jag skippar uppföljaren åxå, hur kul är det att läsa om Olle och fiskeföreningen i all evighet..?

Nä, nästa berätelse, tänkte jag, skulle handla om UrmakarGittan och hennes bravader;))

Kramis

 

pimpelvän

4 januari 2011 21:39

Vilken tur att Lena är stark och att inte fiskeföreningen låter sig påverkas av en småfiskare med kontrollbehov. Trots allt så har ju alla människor rätt till fiskelycka, inser man inte det så blir det nog trist i "mörtburen"(Webers järnbur)

Elvira

5 januari 2011 21:05

Haha, jo men eller hur..
Ja, slutet gott , eller vad det heter..men det gungade till en stund, rena tsunamin faktiskt:)

Glad att se att fler än jag fastnat för Weber..eller iallafall känner till honom.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag söker styrka inte för att bli starkare än min syster utan för att kunna kämpa mot min största fiende- Mig själv.... ...

..om mig själv..   Hopplöst!  Rent destruktivt vansinne.....   sabbar allt, sånt jag hade...sånt jag har...å sånt jag lite smått börjat önska mig.... Men jag är FUCKED UP, med stora bokstäver..långt värre än jag ens trodde va möjligt.. ...

"Wearing The Inside Out" From morning to night I stayed out of sightDidn't recognize I'd becomeNo more than alive I'd barely surviveIn a word...overrunWon't hear a soundFrom my mouthI've spent too longOn the inside outMy skin is cold To the human t...

..bara för att visa att jag kunde skriva smörja på ett sätt som va bättre än hans "patetiska egofixerade skitblogg", ja, då bör han absolut kunna få ett eget inlägg, kan man tycka.. <så -Jag kommer aldrig glömma ditt sätt att kalla mig...

..kanske flera år lång, utan att jag märkt det..   hittar ingen annan rimlig förklaring, å förklaringar måste ju ALLTID hittas,  men inget som förklarar  varför jag under sista veckan flera gånger hajat till över mina egna tankar.   Som att j...