..på dygnet totalt.

Klippt värdelöst!

Så här sitter jag med en massa natt-tankar...får ingen hejd på dem, å känner att det drar igång nån jättekarusell av obehag..

Önskar jag hade en stor tung planka att tappa i eget huvud just nu..

Morr!

Nån som har nåt bra insomningstips, så för tusan-jag behöver det, snarast!

..på hög volym ...å vips, så har man en närmast andlig upplevelse..

som med nästan allt de gjort...

Hela skivan är fantastisk..*älskar*

Fy fan va jag måste va på bättringsstigen!

För jag är , å nu ska jag välja mina ord här, riktigt heligt förbannad!!!

Nåja, jag är lite lugnare nu än för en stund sen, men ändå..

Å det känns både frustrerande, och så jävulusiskt skönt, att känna att jag har mina sinnen med mig, ända ut i tåspetsarna.

Vek-Vira som tappat sig själv, så länge nu, tycks vara ett minne blott, på gott o ont då.

När jag va ung, alltså tonåring, hade jag riktigt stora problem, med att hantera ilska, det sa bara pang, å så exploderade skallen, utan förbehåll.

Jag har lärt mig det där med åren, att andas,  tänka ett varv extra, bita mig i läppen å ja..försöka räkna minst till 10 innan jag säger nåt..

Men sista året, har jag tappat det, utan att se det som nån förlust, iallafall just då..har liksom inte märkt själv, hur jag förvandlats till nån slags skuggfigur..hmm

Men idag,  så hamnade jag i en dispyt, å riktigt örligt, det va verkligen inget jag kunde rå över, utan jag blir plötsligt på hoppad, av ja..hmmm..skit samma, en dum fan, helt oprovoserat, å så ska han klappa till mig, medan han talar om att han minsann ska gräva ner mig.

Ja, det borde man väl kunna ignorera, men det blixtrade till iskallen, å innan jag själv fattade hur, så kom jag på mig själv, med att vråla att ja men gör det, se till å gör det då..

Jag riktigt hoppas, att han ska klappa till mig, riktigt riktigt mycket dessutom.

Tur att det fanns kloka folk som ställde sig emellan..

Skit töntigt, och jag lovar, jag är o va inte full, vilket man skulle kunna tro.

Men det va som att all uppdämd skit sen ett halvår tillbaks rushade genom kroppen på mig, och..ja, att jag skriver det på bloggen här, är väl helt idiotiskt..hehe..nåja, det jag vill komma fram till är, att nu, nån timme senare, så känner jag att jag lever igen, på riktigt.

Nu vet jag att det är andra gången på kort tid, jag skriver om ilskeutbrott som friskhetstecken här, och jag är faktiskt fredlig i vanliga fall, å det är sant, men känslan av att reagera, att känna saker, ilska, glädje, frustration..smärta..ja, allt på en gång.

För inte så länge sen, låg jag apatisk, mellan gråtatackerna, men det va inte nån känsla, det va vaccum, ett svart tomt vaccum..

Så med risk, att måla ut mig själv som skogstokig, som bråkar med folk, gapar o skriker å beter mig, det är verkligen inte vanligt, det händer ju egentligen inte alls, även omjag kan bli arg, men det här..ja, hur det än är, så känns det bara skönt.

Och den lilla uppkäftiga snorungen, som bor nån stans inuti mig, har nästan lust att gå tillbaks, å ge fanskapet en rungande örfil,  

Nåja, det är faktiskt friskt det med, att inte handla på minsta impuls, wow, jag tror jag börjar bli vuxen dessutom!!!

Från det ena till det andra, måste skriva en rad om hur lyckligt lottad jag är vad det gäller vänner.

En vän från grannstaden hade varit i min by idag, och lämnat en stor helt underbart vacker bukett till mig, på Carinas jobb.

Fattade inte ett dugg när hon sa att det låg blommor till mig där, som jag kunde hämta..

Utan anledning, utan minsta förvarning..med ett kort, där det stod, "kram till finaste vännen".

SÅnt är så obeskrivligt gulligt så , ja, jag fick tom en tår i ögat..

*lycka*  

Så, nu har jag än en gång kablat ut min galenskap över nätet, å kanske ångrar jag mig , men va fan..det är slutraderat på inlägg här, å det är ju faktiskt precis så det är, här o nu, med Kokovira :))

Önskar alla en bästa fredagkväll, Kramkram

..plugga, och göra nytta, hamnar jag framför datorn, å gör en sabla massa onytta,  mycket märkligt..hehe, eller ganska vanligt ändå..?

Har inte skrivit en rad på flera dar här, går som alltid lite i perioder.

Har haft en helg där det trillat in en massa Aha-upplevelser i skallen..eller trillat, jag fick en hel del bokstavligt inmatade i skallen..nästan på gränsen till våldsamt. :)

En vän sen lång tid tillbaks, fick ett infall, och tog mig åt sidan i lördags kväll, å sen fick jag höra sanningar i ett par timmar, riktigt svidanda smärtsamma såna, å jag satt nog mest som en förvånad apa o bara glodde på honom, å se insåg jag att, fy fan va rätt han har.

Jag vet inte hur det gick till, men jag tror att han hjälpte mig mer på några timmar, än vad all världens lyckopiller kunnat göra.

- Genom att skälla!!!

nåja, nu är det iallafall slut på svarta hål,  inser att jag på riktigt bäddat själv för att hamna i den där svackan, att jag inte blir världens lyckligaste på en dag, men att jag är på väldigt god väg.

Fick appropå inget, höra att jag inte är lik mig själv på min visnings bild, på facebook.

>Tänkte att jag skulle byta den, jag menar,alla andra byter ju stup i kvarten, så lillan å jag gick igenom 1500 bilder i datorn i går kväll, hittade kanske max 10 på mig( fastnar uppenbarligen inte på bild) men iallafall, mitt i stora söket, dimper det in ett mms i mobilen, å bilden är klockren-

Nåja, kanske inte som visningsbild på fb, men med tanke på att 2 av de 10 lillan å jag hittade är de här..  

..ja, Vira ÄLSKAR att sova..!!

Ja jävlar, så skönt det skulle va..men, nu är det hög tid att hämta upp Carina, som säkert står fullt påklädd i sin hall å väntar på mig.l

Love E

..mening,i en helt "random"(som mina kids hade sagt) låt som går i bakgrunden här,därjag är...

"rädslan den går över...."

hela texten är ju ..ja, bäst !

Snuskbra.

Kent-Idioter.

Å än en gång,förstår jag varför Jocke Berg är min Gud..nåja,han..å så House då :)

love E

...söta ungar, som kan blogga åt en, medan man själv är upptagen med att glo in i väggen och låtsastänka då  

Sitter just som ett litet miffo, å stirrar in i datorn.

Funderar på att gå på en föreläsning i Norrköping i kväll, verkar hur spännande som helst..men som sagt, har inte helt bestämt mig än.

Va hos min nya prat-tant igår, och jag tror det blir skitbra.

Hon sa i o för sig att hon inte kunde laga mig, MEN, hon kunde ge mig verktyg, så att jag kan laga mig själv..å det va ju precis vad jag önskade mig.

Desstom höll hon med mig om pillrena..eller, nåja, det gjorde hon kanske inte direkt, men hon sa att det inte finns något i hela världen som hjälper, om jag inte själv tror på det, och det gör jag ju inte, alltså höll hon med mig:)

Fritt för tolking, hehe.

Förresten, medan jag kommer ihåg det, så lovade jag min Carina, att hälsa till alla som läser här, att " skvallerkärringar som dessutom far med osanningar, borde få foglim i truten"

Hon va lite upprörd..eller ganska väldigt upprörd igår, nästan så det smittade en aning.

I lilla byhåla är det nämligen så, att man får hitta på lite vad som helst om andra, och sprida det fritt, utan att skämmas en sekund- fullt normalt!

Ibland kan man skaka sånt av sig, men ibland så hamnar snacket fel, å så får det en massa konsevenser, för att någon faktiskt tror på det.

Hur som helst, nu har jag hälsat det :)

Fast...det får mig att fundera lite..på hur snabba vi är på att dömma andra.

Har ju haft gott om tid ett tag nu, att fundera över ditten o datten, (det är inte ALLTID så att jag "låtsastänker" alltså..hehe)

Har varit lite så bland mina nära människor ett tag, en massa kackel, och folk som tyckt en massa om andras förehavanden.

Fantiserat och spekulerat, och analyserat hejvilt.

Äh, eller snarare om andra, och deras liv..

Vet inte om det kanske är skrämmande, när saker plötsligt förändras?

Som i fredags, när vi skulle ut och käka, ett helt gäng, å det blurrades i flera dagar innan, om att "kommer den, så kommer inte jag, och bla bla bla.."

Men det är ju så, till syvende å sist, att saker förändras, och vi gör oss själva en otjänst i att inte acceptera det.

Som i det här fallet då, fasen, svårt att förklare exempel, utan att outa nångon, men om vi säger så här..

Vi har ett par, som levt ihop i en halv livstid, och så dör den ena, knallfall, tragiskt-absolut.

Men när den kvarvarande  hittar en ny kärlek, så ska det fördömmas, och pratas om hur "förjävligt" det är, för att det inte passar sig, för att det gått för fort, osv.

Vem har rätten att tala om vad som är rätt o fel i ett sånt läge?

Eller ett annat par, som tydligen borde vara ihop alltid, för andras skull, eller för att det "alltid varit så", och för att de passar ju så bra ihop,och inte är det längre, och den ena dessutom skaffar en ny...ja, då är denna stackars nya, inte värd vatten, man LETAR verkligen fel.

För att det inte längre är som det alltid varit?

Nåja, kanske en aning förenklat då, inte hela sanningen, men ändå..

Jag vet inte, men för mig handlar det om att respektera och acceptera.

Tycka och tänka kan man göra bäst man vill, men vänskap är ju vänskap oavsett vad vännerna gör  för val i sina liv.

Man borde väl snarare vara glad, när vänner man har är lyckliga, oavsett om man själv inte tycker sig förstå deras val?

Ähhh..nu svammlar jag nog mest..

Solstrålarna avslöjar alldeles för mycket just nu, dammråttor och allt annat som breder ut sig över mitt hem..så jag borde verkligen motstå impulsen att dra ner persiennerna, och ta fram dammsugarn..huhhh..eller så kan jag inbilla mig en stund till, att jag har väldigt viktiga saker att göra framför datorn...

*tänka, tänka*

Nä, dammsuga blir det!!!!

Kram kram

Hej alla. :) jag tycker det är på tiden att mamma tar o skaffar sej en man. Har hittils kommit på 2 bra alternativ, antingen Ola Rapace, eller Greger.

Men så bortskämd som hon är vill hon inte ha någon av dom.. hmm.

Haha. Det blir nog att skriva en annons i tidningen snart. :o

"min mamma är fin och söt. Hon skulle behöva en bra man i åldern 20-25 år. Hon gillar skogspromenader och är JÄTTEDUKTIG på att ligga i soffan, glo in i väggen o låssastänka på saker. Om du är intresserad hör av dej eller skicka ett mail."

kram rebecca.

..tarantino filmer, så ett sound från en annan av favoriterna..störtskön låt!

Nattinatti igen då