..är vi, Carina och jag!!!

Efter snart två veckors blängande på sängkaoset i lilltrolls rum, insåg jag idag, att enda sättet att få det ur världen, va att själv göra nåt åt saken.

Kiddon har haft en loftsäng, modell stor-tung-otymplig, i sitt rum, och den har varit på¨väg ut i evigheter, för att ge plats åt en helt vanlig, som stått på högkant intill..

Problemet har varit att loftsängen va så rigoröst noggrant ihopmonterad, att det kändes enklare att flytta hela rummet(!), och att göra det själv skulle aldrig gå, dels för att den är massiv och tung som f-n, och för att den som sagt, satt ihop på ett extra-super-säkert vis.

( hade hjälp av en ytterst säkerhetsmedveten vän, när den sattes ihop)

För all del, jag har varit väldans tacksam för det, när jag hamnat i den vid några tillfällen.

Hur som helst, nu har jag iallafall blängt, och retat mig på den ..och försökt lirka med varenda manlig person som varit i närheten..för av nån anledning har jag inbillat mig att det är karlgöra..hmm.

Men så kom Carina, och ett tu tre drog vi igång megaprojektet, och efter ett par timmars skruvande och bankande och svärande, låg den  där, besegrad, som en död brädhög( en STOOOOR brädhög), och vi va genomsvettiga och helt slutkörda.

Imponerande..men två plankor i själva ramen som höll uppe sängen va helt omöjliga att lossa, eller tre då, två som satt fast i den tredje, och bildade en jätteram, som inte gick att flytta från sin plats som den va.

Så där stod vi och frustade och svor på varsin sida, och försökte förgäves

få loss dem.

Efter att ha fått bort värsta säkerhetsanordnigarna, kändes det ganska frustrerande kan jag ju säga..och alldeles nyss, när jag laddat med stämjärn och jättehammare, för att med våld banka i sär dem, upptäckte jag varför vi inte lyckats skruva i sär dem...

De satt ihop med träplugg..vanliga små träplugg..

-Det va inte ens lim på dem!

Hehe...

Men ändå, är fortfarande löjligt mallig, för att vi fixade det, utan en enda machoman i närheten:)

Faktiskt..helt meningslöst inlägg..hehe..men man måste faktiskt skryta lite när det är så befogat..

 

carina

16 mars 2011 23:03

Det var som ur ett avsnitt "antligen hemma" skulle jag vilja säga, den arga snickaren skulle inte haft en chans.

Elvira

17 mars 2011 01:25

Precis så va det!
Vi är oslagbara när vi bestämmer oss, kan faktiskt precis allt!

 

marika

16 mars 2011 23:42

kvinnor kan :-)

Elvira

17 mars 2011 01:25

Kvinnor kan bäst:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag söker styrka inte för att bli starkare än min syster utan för att kunna kämpa mot min största fiende- Mig själv.... ...

..om mig själv..   Hopplöst!  Rent destruktivt vansinne.....   sabbar allt, sånt jag hade...sånt jag har...å sånt jag lite smått börjat önska mig.... Men jag är FUCKED UP, med stora bokstäver..långt värre än jag ens trodde va möjligt.. ...

"Wearing The Inside Out" From morning to night I stayed out of sightDidn't recognize I'd becomeNo more than alive I'd barely surviveIn a word...overrunWon't hear a soundFrom my mouthI've spent too longOn the inside outMy skin is cold To the human t...

..bara för att visa att jag kunde skriva smörja på ett sätt som va bättre än hans "patetiska egofixerade skitblogg", ja, då bör han absolut kunna få ett eget inlägg, kan man tycka.. <så -Jag kommer aldrig glömma ditt sätt att kalla mig...

..kanske flera år lång, utan att jag märkt det..   hittar ingen annan rimlig förklaring, å förklaringar måste ju ALLTID hittas,  men inget som förklarar  varför jag under sista veckan flera gånger hajat till över mina egna tankar.   Som att j...