... å baranågratimmarkvar tills jag ska till jobbet. som vanligt!

Har firat lilltroll idag som blev tretton, och haft en srid ström med människor omkring mig..fina, alldeles underbar.

Sen stte jag mig och skrev klart skolarbete som ska va inlämnat i morgon, en sabla massa sidor om grupppsykologi, ocg ledarskap..trodde aldrig jag skulle hinna, eller få fokus, men jag fixade det nyss.

Har nog dragit på mig en offerkofta igen, tyckt synd om mig själv, att jag råkar ut för en massa jobbigt skit hela tiden....eller iallafall på sista tiden.

Å det är å andra sidan sant.

mEN SÅ SITTER JAG HÄR OCH GRUBBLAR DÅ..Å INSER AT JAG FAKTISKT INTE ÄR FULLT SÅ KASS SOM JAG IBLAND KAN KÄNNA.

jag fixar en massa ju..?

JAG HAR MÄNNISKOR OMKRING MIG SOM GILLAR MIG MIG, UPPRIKTIGT, och vad gör jag åt det?

Jo fastnar å gräver ner mig för att jag uppenbarligen inte är lika viktig för alla.

Så VAD GÖR MAN NÄR MAN SVAJJAR LITE DÅ, KÄNNER SIG MISSLYCKAD EN STUND, MEN SEN SER MAN FÖRHOPPNINGSVIS, ATT OKEJ, PASSAR DET INTE, SÅ KAN JAG INTE GÖRA ETT DUGG ÅT DET.

Jävla caps lock-knapp, men jag orkar inte skriva om så det får väl vara stora bokstäver då.

Jag får helt enkelt greppa tag i tillvaron, vägra lägga mig ner och ge upp, utan göra som man kanske bör...acceptera och släppa taget...?

Men fan vad svårt det är ibland..

Istället för att grubbla och fundera, och undra vad jag gör för fel,så får jag väl inse at jag är den jag är, och va glad att jag faktiskt har människor omkring mig som gillar mig just för att jag är den jag är.

Alla kan inte älska alla?

Ähhh, är skittrött å svamlig, ska försöka somna nu, å ge fan i att tänka mer.

Se saker för vad de är, istället för att försöka kämpa emot.

Och framförallt ge fan i att försöka förstå, vara tankeläsare, och stå somnågon jävla självuppgiven idiot?

Pust!

Nä, nu är det natta , lång dag i morgon!

Kram