..har du börjat röka?!! vrålade en vän idag, när jag förklarade att jag tagit beslut om att lägga av just med rökningen..

- ehh..alltså..njae..inte riktigt, men ..ja.. , svarade jag, å kände mig riktigt korkad.

Sanningen är att JA, jag har precis landat i ett återfall, och det va riktigt blåst gjort.

Men jag tog ett beslut i morse, att om jag fick ett positivt besked från "drömjobbet" så ska jag inte köpa fler cigg..å det fick jag ju :)

Alltså har jag nu bunkrat med små minisnus igen, i smaker som lakrits..viol..you name it.

Så stoppar jag in en sån där liten torr rackare, och det smakar fan i munnen, och illamåendet sprider sig med blixtens hastighet ända ut i tårna..fiiifan så hemskt.

Men istället för att boxa på mig själv att jag va så dum som började igen, ska jag bara konstatera fakta, jo det gjorde jag, men jag vet hur man gör när man slutar, så jag fixar det också!!!

Bara så alla vet, no problems!!

Det är nu jag borde läsa mina inlägg från i Januari antar jag, använda mig själv som förebild kanske?=))

någonstrans inbillar jag mig dessutom att det blir så mycket lättare den här gången..hehe..återstår att se då!

Love E..(som har tre cigg kvar att röka innan stinkpinnarna blir ett minne blott..å hostan..å huden som ganska snart fick en askgrå nyans...)

*affirmerar-igen*

...JABBADABBADIBBELIDOOOO nu..?

=))

Jo då, de är positiva på drömjobbet, väldigt intresserade..ska ordnas lite formaliteter bara, en djupintervju..och ett provpass eller två, sen är det bara bra om jag kan komma igång snarast!!!

Fattar det inte riktigt själv just nu, vågar liksom inte riktigt ropa "hej"..men törs nog fasen viska ett litet tyst "hej"?..fastän jag inte kommit helt över ån..?

Fick hämta ut min stackars vän från sjukhuset idag..på riktigt synd om henne, med lapp för ögat och ont så in i svordom tydligen.

Men nu är det över, klart..färdigt!

Har myror i kroppen, studsar som vanligt mellan golv och tak här..

Djupintervju..? Hmmm...räcker det att vara bara jag?

Är jag tillräckligt stor nu?

Färdig?

Är mina värderingar och tankar så sunda o friska, att man törs lita på min förmåga, att hjälpa till och laga lite trasiga tilltuffsade tonårsbarn?

Är jag verkligen där snart?

Har ju sagt det så länge jag minns, att när jag är tillräckligt hel, så ska jag ge resten av livet för att "laga trasiga tonåringar"..visste bara inte riktigt när det skulle bli..eller på vilket vis, men kanske är det just här..

Jag som saknar en Gudstro, eller det gör jag inte helt, jag har ju helt klart en alldeles egen högre makt, men inte kanske riktigt Gud, som andra hittar i kyrkan, jag åkte faktiskt till en kyrka just idag..för att hitta ro, sans och hopp.

Gick inte in, kunde inte, för den va låst, men jag satt utanför och såg solen skina precis bakom taket på den, mot klarblå himmel, och höstträd i vackraste färger runt om.

Kan ju säga att vad man än tror på  så är Gudstanken svår att helt avfärda då..

Bedövande vackert.

Nu sliter lilltroll i datorn här..så jag lämnar platsen då, till uppenbart bättre behövande..

Love E

..å drake i taket, vilken människa, att kunna skriva !!!!

Blev lite lätt förälskad i en blogg nyss, Tant Ebba..kolla in den!

Kram

..verkligen ger positiv effekt, eller om böner verkligen fungerar, så är det dags att ta till dem nu..

Körde ju en vän till Linköping idag, för att operera bort en tumör, hon skulle få åka hem samma dag, men tjii fick jag..

Fick åka hem själv, hon blev kvar..å när jag ringde för 30 min sen va hon fortfarande inte uppe på avdelningen.

Lite orolig blir jag ju, det skulle ju vara sååå lätt o smidigt..?

Så nu är det positiva tankar o böner som gäller då..

Sov gott alla,

Kram

...tycks det bli, eller nä'stan då..

Ringde "drömjobbet", men fick inget definitivt besked..får ett svar på torsdag förmiddag..

Är jag inte nervsjuk innan dess, så blir jag det nog aldrig;)

Hade lovat mitt mirakel att sluta tjata samma saker om, o om igen, efter idag..nu blev det uppskjutet ytterligare två dar.

Men han har tålamod vill jag lova, för tydligen tycker han inte att det stör ett minstaste dugg=)

I mitt huvud däremot, spinner det på högvarv nu.

Jaja, ska köra en vän till Linköping i morgon för att operera bort en tumör, borde väl vara tillräckligt distraherande?

Stackars gumman, men det kommer gå såååå bra, är helt övertygad.

Nu ska jag kolla sista Housesnutten..

Kram  kram

..för nån vecka sen, och målade om hela håret, ellerhalva då, i en gnistrande rubinröd färg.

Tre tvättar senare är det röda borta och har istället nån blond nyans..inte riktigt "jag"mao..

Ska va där kl 13c och göra om det, och sen raka spåret till skärblacka och säga hej till Caroline..å SEN ska jag ringa, och kolla om det gick vägen med drömjobbet..å ni som läser, ber jag allra ödmjukast: -HÅLL ALLA TUMMAR!!!

Underbar dag..solstrålar..bara möjligheter..livet ÄR ett äventyr, bara att avnjuta och gilla, vad som än kommer..

*rädd*

*nojjig*

*förhoppningsfull*

Kram

..dotters blogg, och läser ett inlägg som verkligen får mig att haja till.

Funderar en stund på om jag egentligen ska skriva om sånt här, men eftersom hon själv lagt ut det så är det säkert ok..

Fick höra en gång att en kvinna läste min blogg lite i studiesyfte, så just till dig, kan jag ju skriva att HÄR är en riktig drivkraft som får iallafall mig att tänka ett varv till innan jag tar ett kliv tillbaks..

För det händer verkligen grejjer i skallen när man läser det, hon har blivit stor inser jag, och klok..

Pratar med lilltroll om det, undrar hur hon tänker..om hon haft eller har samma rädslor, och får ett rungande

"- vad tror du?!! Det är väl klart!!!" till svar..

Har pratat med stora nu, försökt att förklara, att drömmar ändå är drömmar..att pappa kommer förmodligen överleva oss alla, bara för att jävlas.

Det finns gånger jag kan stå rak i ryggen och tycka att jag står för det jag gjort i mitt liv, å så finns det stunder jag

önskar att jag kunde leva om mina sista 20 år..just nu, är en sån stund..

Men en liten sak som slog mig mitt i kaoset som blev, är att jag är såååå obeskrivligt lycklig, för att jag inte längre gör mina barn sjuka och otröstliga av oro, de tror inte längre att jag kanske dör om de lämnar mig en stund, eller att jag ska vara plötsligt inlåst, så att de inte får se mig på länge..och hur det än är, så är det bara mig själv jag kan ta ansvar för här..

..å det ska jag fortsätta med!

..och klokaste kvinna, alla kategorier!!!

Inte "min" Annika då, men min sponsor är hon..

Va i Norrköping idag, träffade henne för en fika och en liten runda på stan..som jag hastigt o lustigt fick bryta upp ifrån för att lilltroll inte hade nån hemnyckel med sig, och när jag väl kommit hem , så går hon inte att nå..*morr* men det är ju en annan story.

Hur som helst, så känner jag som alltid när jag pratat med henne, att mina STOOOOORA bekymmer, egentligen är ganska små..att jag egentligen har det ganska bra, att mitt liv för det mesta är ganska enkelt, och det är en sabla bra känsla=))

Jag är dessutom ganska frisk ändå, för det mesta, mina reaktioner är ganska normala.

Jag har fortfarande stor nojja på jobbsvaret imorgon, men den hotar knappast att ta livet av mig..bara nervös..

Mina stackars närmaste har förmodligen snart hål i skallen av mitt tjat, och jag börjar faktiskt bli en smula trött på mig själv också..hehe..

Va nere på jobbet(det jag alltså fortfarande har) och bubblade en stund, saknar ungarna nåt grymt inser jag..

De är så söta när de nästan slänger sig över mig och babblar i mun på varann..se mig, se mig..

Jaja, jag kan ju faktiskt titta in o babbla lite, precis så ofta som jag känner för, vad som än händer.

Nu mina vänner, är det stora rycket som gäller här, 15 minuter intensiv städning (med en tacksam tanke till Peter)

och sen laga mat..OCH ta rätt på snurr-kiddon som hade så attans brådis att komma in hemma, men försvann..*morr*..-igen!

Love E