...blev jag efter en dryg timme.

Alldeles för sjuk för att vara där...å alldeles för frisk för att vara hemma ju.. :S

Usch...så vad gör man då med in dag?

Har en massa avsnitt av Tusenbröder hemma, som jag fick låna igår, skulle kanske bädda ner mig  en stund och försöka koncentrera mig på dem?

jooo..ja gör´t!

Ja, det va vad jag fick höra av en vän i telefon i morse.

Sanningen är inte så långt därifrån faktiskt..

Jag tog en liten egen "time out", bytte stad en stund, laddade batterierna med positiv energi..back to basic, på något vis.

Jag har haft månader..flera månader nu, där jag verkligen fallit ifrån alla mina gamla tankar och ideer, tappat mig själv på vägen, rejält...

Tappat precis allt det där som verkligen får mig att må bra.

Och det är skumt, men en helg med gamla vänner, har nog rätat upp skutan en aning igen.

Jag tror att jag alltid kommer ha en fallenhet för att bli fixerad...är det inte droger, eller jobb, så är det människor.

Skitjobbigt att inse, nästan ännu värre att erkänna.

Men lika sant för det.

Samma symptom också, vad det än gäller..slutar med att jag blir uppslukad, till den milda grad, att allt annat ter sig helt oviktigt.

Nåja, så länge man är medveten kan man ju också hantera saken...eller ta hjälp;)

Va på minneskoncert i går, nåt årsjubileum för Bob Marley. Satt på en filt i solen, i varmaste vädret(tror tom att jag lyckades bränna axlarna en aning).

Riktigt mysigt!

Hittade ett gäng gamla jobbkiddosar där, eller om de nu hittade mig, hur som helst, så insåg jag hur mycket jag saknat dem.

En sak att byta jobb, men jobbar man med människor, så byter man nog aldrig helt och hållet...?

Var går egentligen gränsen mellan engagemang och fixering?

Well, ett sidospår bara...men ändå en tanke..hmmm?

Bahhhh.. i vanlig ordning mest svammel här, ska ta itu med disk som stått sen före helgen..fiii fan, å lite svabbning...ett skållhett bad...en lång promenad..

Ha en bästaste söndag där ute, Love E