..att fysisk aktivitet ger energi.

Har spelat innebandy, badminton och spökboll i rasande tempo idag, och sen avslutat det med att pulsa i snö i 1, 5 timme...borde rimligtvis vara dödens, men icke, sitter tokspeedad och försöker komma ner i varv...

Å mår kalasbra!!!

Ska nog ta upp det där med träning igen, inte för att få bort fläsk, utan för att det ger så mycket välmående...

Sen det där med saknaden då..hmmm..

Jag fick höra att jag skulle vänja mig, när Toker drog för tre veckor sen, trodde inte ett ord på det DÅ, men nu, när han kommer om några dagar , så inser jag, att jag faktiskt har vant mig..känns helt okej.

Klart jag saknar honom stundvis, men inte alls så att det känns jobbigt.

Ännu ett bevis på att människan är ganska anpassningsbar..

Jobbigt är väl kanske att jag kommer känna mig likvit i hans närhet..hehe...solariet är nog en bra ide..

Sen så krockar ju solandet med antirynkprojektet..jaja, värdsliga I-landsproblem! :)

Nä fasen, ska ängna mig åt nåt lite vesäntligare här...typ tv´n..

Puss o Kram

..så HAR jag inte ont, jag ÄR ont!!!

Har varit ute med överenergisk totto i skogen, å den trilskande typen lyckades nästan få av mig..men bara nästan!!!

Har aldrig kallat mig nåt proffs på det där med ridning...å egentligen va det ganska länge sedan jag red av egen "fri vilja"

Men nu låter det som att jag blir tvingad..å det är inte ett dugg sant heller.

Från att inte ha ha ridit på en massa år, så gör jag det nu flera gånger i veckan..

Å det känns i kroppen, rejält.

Ok, jag ska inte gnälla, men just nu är det synd om mig som satan!!!

För när hästen bockar och stegrar sig, å det är halt under, å hästen plötsligt känns tre meter hög..å min rygg knakar till...ja , då är det lätt att hålla sig för skratt!

Trött...illgrinig...vill bara ligga på soffan å gny...ska förresten göra just det..lägga mig på soffan..raklång..å gny!

Kram

...känner jag mig ganska lyckligt förskonad ifrån, har nog aldrig haft nån ålderskris så...har väl haft ganska gott om andra kriser som uppvägt det, vad vet jag..

Hur som helst, så har jag däremot rynknojja=))

Rynkor som är så vackert..på andra!

En jobbkiddo visade foto på sin supersnygga och absolut rynkfria mamma idag, å påtalade att hennes morsa minsann va ett helt år äldre än mig, minst, skitgammal med andra ord, å HON hade minsann inga rynkor!!!

Å där satt den som en smäck-igen!

Har ju skrivit förr här, om mina superdramatiska idiotförsök, att med syra(!) visserligen hos utbildad hudterapeut, försöka få bort dem..å faktiskt lyckas liiiite...knappt märkbart, men ändå..

Det tog inte mer än en bråkdels sekund innan kiddon förklarade att mina rynkor, kom nog av att jag drar ihop pannan på nåt vis, snarare än ålder...men gissa vem som sitter och kämpar för att slå bort botoxtankar?

Hehe...rätt !!!

Annars är livet alldeles förträfflig just idag.

En sån där dag, när man plötslig tbara inser hur bra man har det..utan egentlig anledning.

Kom hem helt slut från jobbet,  har lyckats få ett nytt litet ansvarsområde på jobbet, för en tid bara, vilket innebär en vansinnig massa fysisk akativitet, och att arbetspassen blir ett par timmmar längre( vilket är så fiffigt upplagt, så jag får fler hellediga dagar istället)

Men det känns i varje muskel...och det är såååå skönt!

Okej, jag klagar o gnäller lite, just där o då...men sen, att komma hem, lägga sig i ett skållhett  bad med skum som väller över kanten, med skallen full med doftande inpackning, favvotidningen i handen, och känslan av att verkligen ha tagit ut krafterna rent fysiskt, det är lyx, riktig vardagslyx!

Har just haft en timme med min absoluta favoritdoktor också, Greg House..

Dagen är så gott som fulländad.. *L*

Love E

...gamla skolkatalog,o fnissar närmast hysteriskt...hehe...

Sen saknar  min egen från gymnasiet...den är borta sen en massa år, men är det någon som hart ex så hör av er...

...lite Butter och en släng av Tvärer, men en sån fanns nog inte?

Hur som helst, så känner jag mig fullständigt urlakad..

Är barnledig i helgen, och funderar seriöst på att bara lägga mig raklång, och sova bort några dagar..

Pratade just med Toker där på andra sidan klotet nyss, inbillar mig att jag saknar honom mindre när jag inte pratar med honom alls...men det skulle  nog också kännas konstigt?

Jaja, 2 veckor kvar...å kanske kommer han tidigare säger han...så söt ibland, det är lite gulligt när en ganska stor o manlig karl, blir supermjuk och kärleksfull..

Antagligen det som gör honom så superfin..

Ähh, nu kommer Jens över på en kvällsthe, sen ska jag skjutsa hem storakiddon , i blixthalkeriet...huuuga!

ha en finaste kväll alla!

Kram

Ja, precis så gick det till, när jag va ute å åkte med ett par jobb kiddosar idag, fick möte på en totalt igensnöad liten smal krokväg, å gled hjälplöst av!!!

Såjag ringde till jobbet, berättade läget, å sen konstaterade jag att vi hade både radio och värme, så vi hade det ju ganska bra i bilen trors allt...en stund, sen fick jag lite nog av att vänta på förstärkning, och mosade in nosen på bilen i en stor snödriva, la i backen , å studsade upp på vägen igen..lite på tvären, å väldans lycklig för att det inte kom någon bil just då..

Tveksamt tilltag kanske, men ujujuj så mallig jag va sen, i flera timmar, för att jag trixat mig upp alldeles själv...tom kiddsen va imponerade, eller så vill jag iallafall gärna tro det..hehe..hmmm

Annars är läget som vanligt, saknar toker, massor!

Det liksom hjälper inte att prata , hur ofta man än gör det, eller sällan, så känns det samma lika tomt.'

Man vänjer sig efter en vecka va det nån som sa...å jag, jag känner efter så det knakar, men icke, har inte vant mig ett dugg...kanske är lite segare än andra på det där med att vänja mig av med saker, hur som helst, glad att jag har vänner, som finns runt om hela tiden, och distraherar lite...

*tacksam*

Kram kram