..i September!!!

..äkta å sant, tycks vara en ständigt återkommande fråga, i alla fall för mig..

Är jag extra kingig kanske?

Är jag för petig, nagelfar jag allt in i minsta meningslösa petitess?

Eller är gränserna jag ändå vill ha och behålla, kanske tom sunda?

Äh...full av drypande sarkasm, är jag lite glad att jag lyckats koppla in extra  högtalara i datorn..å så skrålarjag med, i århundratets mest sarkastiska vaggvisa..

Och samtidigt som jag undrar var den där tacksamheten, den livsviktiga tacksamheten tog vägen, konstaterar jag att kanske, men bara kanske är det upp till mig, att göra om, och göra rätt..börja om från början, å hitta den igen...tacksamheten

..inte bara på en serie, och alla dess karaktärer..utan musiken OCKSÅ!

:P

..där folk roar sig med att tolka låt texter..lite kul att läsa faktiskt, hur man tillskriver nån stackars textförfattare egenskaper..

Ungefär som folk är mest alltså, spekulerar och kommer fram till egna "sanningar"

Och OM det nu verkar som att jag är lite less på sladder och spekulationer..så är det antagligen precis så:)

Hur som helst, en av låtarna som dissekerades va den här..och för mig har den en helt annan betydelse..alldeles för ledsam för att lussna på, men ändå...fin!

..om det helt enkelt är schyssta gener?

42 årig småbarnsmamma liksom..

..är vi, Carina och jag!!!

Efter snart två veckors blängande på sängkaoset i lilltrolls rum, insåg jag idag, att enda sättet att få det ur världen, va att själv göra nåt åt saken.

Kiddon har haft en loftsäng, modell stor-tung-otymplig, i sitt rum, och den har varit på¨väg ut i evigheter, för att ge plats åt en helt vanlig, som stått på högkant intill..

Problemet har varit att loftsängen va så rigoröst noggrant ihopmonterad, att det kändes enklare att flytta hela rummet(!), och att göra det själv skulle aldrig gå, dels för att den är massiv och tung som f-n, och för att den som sagt, satt ihop på ett extra-super-säkert vis.

( hade hjälp av en ytterst säkerhetsmedveten vän, när den sattes ihop)

För all del, jag har varit väldans tacksam för det, när jag hamnat i den vid några tillfällen.

Hur som helst, nu har jag iallafall blängt, och retat mig på den ..och försökt lirka med varenda manlig person som varit i närheten..för av nån anledning har jag inbillat mig att det är karlgöra..hmm.

Men så kom Carina, och ett tu tre drog vi igång megaprojektet, och efter ett par timmars skruvande och bankande och svärande, låg den  där, besegrad, som en död brädhög( en STOOOOR brädhög), och vi va genomsvettiga och helt slutkörda.

Imponerande..men två plankor i själva ramen som höll uppe sängen va helt omöjliga att lossa, eller tre då, två som satt fast i den tredje, och bildade en jätteram, som inte gick att flytta från sin plats som den va.

Så där stod vi och frustade och svor på varsin sida, och försökte förgäves

få loss dem.

Efter att ha fått bort värsta säkerhetsanordnigarna, kändes det ganska frustrerande kan jag ju säga..och alldeles nyss, när jag laddat med stämjärn och jättehammare, för att med våld banka i sär dem, upptäckte jag varför vi inte lyckats skruva i sär dem...

De satt ihop med träplugg..vanliga små träplugg..

-Det va inte ens lim på dem!

Hehe...

Men ändå, är fortfarande löjligt mallig, för att vi fixade det, utan en enda machoman i närheten:)

Faktiskt..helt meningslöst inlägg..hehe..men man måste faktiskt skryta lite när det är så befogat..

..när jag plötslöigt inser vilka pärlor jag har bland mina nära o kära..

Som nyss, när en till synes småstressad guldklimp rusar in , för att lämna en låda chokladbollar, och sen bråttom ut igen..

Bara så, utan nån egentlig anledning, mer än att lilltroll ju gillar såna, och jag gott  kan gå upp några kilon (hehe...smart tänkt..nu ska jag banta på pin kiv:))

Bäst att börja direkt då, vitaminer och mineraler va det!!!

Tack sötnos!!!!

..till ett litet städ-anfall..

Musik alltså, men som alltid, fastnar framför datorn i stället:)

Och kanske kan städningen vänta,  för solstrålarna haglar utanför, och det är nog bättre att passa på att lapa i sig dem..?

Jupp, så blir det