..while you have hands!

:)

Såklart att det va samma geni som alltid , som skrivit en text full med underbara klokheter..Jocke Berg!!

..med brudar som leker med Barbiedockor!!!

Nähe...bara för att jag skvallrar här, så kommer iallafall Karoline ut här..så ja, nu är jag inte ensam längre!!

:)

...händer här, och inte hur det gick till.

Faktiskt, så är jag mest  förvånad, att jag ens har det inom mig..men,  ibland kanske ödet kickar in, när det helt enkelt är rätt tid..?

Rätt tid, på rätt plats, med rätt sällskap..?

Jag känner saker, som jag inte ens kunde ana, att jag hade förmåga till, att jag aldrig skulle uppleva igen,...å det är övervälvande, hisnande..och helt underbart!

Förvånad...och fylld med liv igen!

Kan det verkligen vara så enkelt?  

..å så fylldes skallen med tankar, som dansar nån slags runt runt dans i huvudet.

Om jag fick vara GUD för en enda dag, då skulle alla människor, precis alla, få vara lyckliga och alldeles tillfreds den dan.

Inte en enda människa på hela jorden skulle känna spår av ångest, oro..nä, alla skulle vara helt befriade från sånt, en enda dag.

Ve inte om det är jag som ser det lite extra tydligt för tillfället, men fan så folk är mot varann .

Kanke tanklösa, kanske inne i sitt eget, kanske trasiga av nån anledning, men så lätt det är att trampa till någon i förbifarten, utan att kanske ens fatta det själv.

Svammel?

Ja antagligen, men visst vore det fränt om alla va som Di Leva, och bara gled omkring en dag, med leende på läpparna?

Kanske med ett undantag då, min försäkringskasse handläggare som tycker att det är ok och helt rimligt att vara på semester en vecka innan hon gör något åt mitt ärende..men vem har bråttom, har ju bara varit sjukskriven i två månader nu...morr!

Eller förresten, hon får åxå va bekymmersfri, för alla ska va med..

Nä, jag har inte tagit skumma droger, inte ätit konstiga svampar, jag är bara lite less på att det händer saker runt om, att mina männsikor inte får ha det så där bra, som de faktiskt förtjänar..  

Det är en av tankarna...

Har haft huvudet i en trave böcker o papper , med lagar o paragrafer, så jag tillslut allvarligt funderade på att elda upp bokjäveln en stund.

Inget märkvärdigt egentligen, Lvu, LVM, Lpt osv..kan dem ju egentligen , i praktiken, men sen ska det hänvisas till lagrum hit o dit, å då dyker det plötsligt upp en massa undantag, som gäller ihop med en paragraf, i femtielfte stycket, för att inte tala om lagar o paragrafer, som har förvunnit, och skrivits ihop med andra, antagligen BARA föör att göra just mig förvirrad..så måste det ju vara..?

Det är alltså  en annan av tankarna...

Nåja, skiter i det nu,  ska upp i hyfstid i morgon, å göra nån nytta tänkte jag...för ovanlighetens skull:)

Alltså, RIKTIG nytta, köpa kakor o hetsäta dem med Paula..

Viktiga saker alltså!

Drömbullar...chokladkakor...suck...

Det där med vikten, är ett underligt fenomen.

För några månader sen, typ i slutet av september, så bestämde jag mig för att nu jäbblar ska de där sista sex kilona bort före jul..Har svurit åt dem i ett par år nu.

Å så blev det ju lite upp o ner här, å jag hade inte en tanke på att försöka träna, hehe..nä, ite ens ett uns såna tankar, men så fixade jag i ett nytt batteri i badrumsvågen, och jag fattar inte hur, men de där kilona...ja, de har försvunnit, bara sådär, när jag tänkte på dem som allra minst..

Ja, tom 2 extra..å ändå, så kollar jag spegeln, å ser ingen skillnad?

Måste va fel på nåt..spegeln eller vågen.

Hur jag nu kom in på det..ja just det, kaka va det :D

Det va alltså ytterligare en tanke..

Har haft en låt i huvudet hela dan idag, vet inte varifrån, har nog inte hört den på evigheter..å...ja, jag gillar den, lite just nu , som nattinatt musik

En massa olika tankar, å så låtar på det, som trängs mitt i allt...är detta vad man kallar ADHD tro?

Kramkram...

..på dygnet totalt.

Klippt värdelöst!

Så här sitter jag med en massa natt-tankar...får ingen hejd på dem, å känner att det drar igång nån jättekarusell av obehag..

Önskar jag hade en stor tung planka att tappa i eget huvud just nu..

Morr!

Nån som har nåt bra insomningstips, så för tusan-jag behöver det, snarast!

..på hög volym ...å vips, så har man en närmast andlig upplevelse..

som med nästan allt de gjort...

Hela skivan är fantastisk..*älskar*

Fy fan va jag måste va på bättringsstigen!

För jag är , å nu ska jag välja mina ord här, riktigt heligt förbannad!!!

Nåja, jag är lite lugnare nu än för en stund sen, men ändå..

Å det känns både frustrerande, och så jävulusiskt skönt, att känna att jag har mina sinnen med mig, ända ut i tåspetsarna.

Vek-Vira som tappat sig själv, så länge nu, tycks vara ett minne blott, på gott o ont då.

När jag va ung, alltså tonåring, hade jag riktigt stora problem, med att hantera ilska, det sa bara pang, å så exploderade skallen, utan förbehåll.

Jag har lärt mig det där med åren, att andas,  tänka ett varv extra, bita mig i läppen å ja..försöka räkna minst till 10 innan jag säger nåt..

Men sista året, har jag tappat det, utan att se det som nån förlust, iallafall just då..har liksom inte märkt själv, hur jag förvandlats till nån slags skuggfigur..hmm

Men idag,  så hamnade jag i en dispyt, å riktigt örligt, det va verkligen inget jag kunde rå över, utan jag blir plötsligt på hoppad, av ja..hmmm..skit samma, en dum fan, helt oprovoserat, å så ska han klappa till mig, medan han talar om att han minsann ska gräva ner mig.

Ja, det borde man väl kunna ignorera, men det blixtrade till iskallen, å innan jag själv fattade hur, så kom jag på mig själv, med att vråla att ja men gör det, se till å gör det då..

Jag riktigt hoppas, att han ska klappa till mig, riktigt riktigt mycket dessutom.

Tur att det fanns kloka folk som ställde sig emellan..

Skit töntigt, och jag lovar, jag är o va inte full, vilket man skulle kunna tro.

Men det va som att all uppdämd skit sen ett halvår tillbaks rushade genom kroppen på mig, och..ja, att jag skriver det på bloggen här, är väl helt idiotiskt..hehe..nåja, det jag vill komma fram till är, att nu, nån timme senare, så känner jag att jag lever igen, på riktigt.

Nu vet jag att det är andra gången på kort tid, jag skriver om ilskeutbrott som friskhetstecken här, och jag är faktiskt fredlig i vanliga fall, å det är sant, men känslan av att reagera, att känna saker, ilska, glädje, frustration..smärta..ja, allt på en gång.

För inte så länge sen, låg jag apatisk, mellan gråtatackerna, men det va inte nån känsla, det va vaccum, ett svart tomt vaccum..

Så med risk, att måla ut mig själv som skogstokig, som bråkar med folk, gapar o skriker å beter mig, det är verkligen inte vanligt, det händer ju egentligen inte alls, även omjag kan bli arg, men det här..ja, hur det än är, så känns det bara skönt.

Och den lilla uppkäftiga snorungen, som bor nån stans inuti mig, har nästan lust att gå tillbaks, å ge fanskapet en rungande örfil,  

Nåja, det är faktiskt friskt det med, att inte handla på minsta impuls, wow, jag tror jag börjar bli vuxen dessutom!!!

Från det ena till det andra, måste skriva en rad om hur lyckligt lottad jag är vad det gäller vänner.

En vän från grannstaden hade varit i min by idag, och lämnat en stor helt underbart vacker bukett till mig, på Carinas jobb.

Fattade inte ett dugg när hon sa att det låg blommor till mig där, som jag kunde hämta..

Utan anledning, utan minsta förvarning..med ett kort, där det stod, "kram till finaste vännen".

SÅnt är så obeskrivligt gulligt så , ja, jag fick tom en tår i ögat..

*lycka*  

Så, nu har jag än en gång kablat ut min galenskap över nätet, å kanske ångrar jag mig , men va fan..det är slutraderat på inlägg här, å det är ju faktiskt precis så det är, här o nu, med Kokovira :))

Önskar alla en bästa fredagkväll, Kramkram

..plugga, och göra nytta, hamnar jag framför datorn, å gör en sabla massa onytta,  mycket märkligt..hehe, eller ganska vanligt ändå..?

Har inte skrivit en rad på flera dar här, går som alltid lite i perioder.

Har haft en helg där det trillat in en massa Aha-upplevelser i skallen..eller trillat, jag fick en hel del bokstavligt inmatade i skallen..nästan på gränsen till våldsamt. :)

En vän sen lång tid tillbaks, fick ett infall, och tog mig åt sidan i lördags kväll, å sen fick jag höra sanningar i ett par timmar, riktigt svidanda smärtsamma såna, å jag satt nog mest som en förvånad apa o bara glodde på honom, å se insåg jag att, fy fan va rätt han har.

Jag vet inte hur det gick till, men jag tror att han hjälpte mig mer på några timmar, än vad all världens lyckopiller kunnat göra.

- Genom att skälla!!!

nåja, nu är det iallafall slut på svarta hål,  inser att jag på riktigt bäddat själv för att hamna i den där svackan, att jag inte blir världens lyckligaste på en dag, men att jag är på väldigt god väg.

Fick appropå inget, höra att jag inte är lik mig själv på min visnings bild, på facebook.

>Tänkte att jag skulle byta den, jag menar,alla andra byter ju stup i kvarten, så lillan å jag gick igenom 1500 bilder i datorn i går kväll, hittade kanske max 10 på mig( fastnar uppenbarligen inte på bild) men iallafall, mitt i stora söket, dimper det in ett mms i mobilen, å bilden är klockren-

Nåja, kanske inte som visningsbild på fb, men med tanke på att 2 av de 10 lillan å jag hittade är de här..  

..ja, Vira ÄLSKAR att sova..!!

Ja jävlar, så skönt det skulle va..men, nu är det hög tid att hämta upp Carina, som säkert står fullt påklädd i sin hall å väntar på mig.l

Love E