...så vill jag berätta att jag är lika tokkär än..

Att det känns precis lika bra, kanske tom bättre..

Och anledningen att jag gör det är förstås reaktionerna på ett inlägg förut här.

Jag lovar, jag är ingen tokig kaninkokande stalker..*L*

Vi hade en diskussion, han satt intill , och jag skrev det..direkt på skärmen.

Skulle kanske tagit bort det direkt, men gjorde inte det, och känner att det är lite slutraderat med inlägg..

Jag vill inte "lära gammal hund att sitta" heller.

Aldrig!

Inte en chans!

Den jag älskar, älskar jag ju för att han är just den han är..vill inte göra om en minstaste liten del av honom.

Vilket förstås får mig att tänka på alla förhållanden, där man är missnöjd med att den andre gör si eller så..och börjar tjata, gnata och ha sönder.

Hoppas jag ALDRIG blir sån, hoppas jag alltid har förmågan att se det fina, allt det bra, istället för de sämre sidorna.

(bara en sån sak, som att jag faktiskt inte kan se några sämre sidor talar nog sitt tydliga språk..*L*..som en tonåring..eller klockarkatt, vad det nu egentligen är?)

Hur som helst...inga kokta kaniner, inga stekta ciklider..bara lugn, ro och värme.

Love E

...och tanketorka...

Men mest av allt beror bristen på nya inlägg på att datorn har kolappsat hemma..

Jaja, har snott Rivers dator en stund,är hemma från jobbet pga av sjuk hals, men orkar inte bara vara hemma heller...blir tokrastlös.

Ingen ork att göra nåt vettigt, och ingen ro att bara ligga och ta det lugnt.

Kluvet värre...

Va förbi på jobbet jag söker idag, med utdraghet från belastningsregistret.

Pratade lite, och det är på G nu..på riktigt.

De hade pratat med min chef igår, jag uppgav honom som referens för länge sen, när jag skickade ett mail för att anmäla intresse som vikarie.

Tydligen hade han bara sagt bra saker,  men jag hade stora tillitsproblem en stund, när jag förstod att de skulle kontakta honom..

Ni vet...stora katastrofhjälmen på.."nu jävlar kommer han sänka mig..osv osv"

Varför han skulle göra det, har jag ingen aning om, helt befängt, för han har  aldrig gjort mig minstaste illa..inte ens haft tendenserna, snarare tvärt om..å ändå, så tiltade skallen fullständigt en stund.

Hur som helst, de ska prata med en referens till , å sen börjar det dra ihop sig..på riktigt.

Tanken slog mig faktiskt imorse, att jag har tyckt att det drar ut på tiden..att det aldrig händer nåt..men såå tittar jag tillbaks, å det är inte så fasligt länge sen jag fick iden..å började tjata..

Tjat lönar sig;))

Det är nog så, att om man verkligen vill något tillräckligt mycket, så hamnar man där.

Sen kan vägen dit förstås se olika ut...

Bahhh..nä, här sitter jag och skriver en massa svammel bara..

Nähe, nu kom det hantverkarfolk här,så jag ska släppa platsen till bättre behövande en stund..

Love E