..å han är världens mest tillitsfulla, mjuka, gulliga, snälla, tillgivna..

Han har dock ett stort minus, han kissar inne, aldrig i möbler, bara på golv, men ändå..

Kanske går det över om han få bo så att han kan vara ute?

Han är kastrerad, å född 14:nde maj -07

please..? vill inte skicka honom till katthimlen..

..hehe, så gammalt ord, så att jag inte har en aning om hur det stavas..

Lite för slemmigt hudfärgad bakgrund nu?

Nåja, mycket enklare att se texten i allafall..

Så vad gör jag då en Lördag em?

Jo, jag laddar för det stora Städracet, märk väl-stot S..

Det gör jag genom att bjuda in mig till grannarna, de har en lika dan lägenhet, men spegelvänd, å utan kissande katt å dammråttor ;)

Appropå det, katten ja..suck, måste nog ta bort honom ändå, hur mycket jag än älskar honom, nu är han kastrerad, har provat  att byta sandsort,har provat alla möjliga fy-sprayer, har provat långt hotfullt samtal... men han pinkar lite där han känner för ändå, å det stinker!Minst sagt!

Å hur mycket jag än sitter här å svammelskriver så kommer jag ändå inte undan städningen, så kram å hej!

Va lustigt!

Sist jag hade fel va på 70-talet, minns inte om det va på våren eller hösten..

Så brukar pappa negerkungen säga, å nu snodde jag hans replik-rakt av!

Pust!

Andas ut!

Är just för ögonblicket rusig av lycka för att min älskling är sjuk!

Hehe, oj va det låter illa, men det är sanningen!

Inga återfall- en jättesten trillade bokstavligen från mina axlar..

Samtidigt undrar jag om jag alltid kommer reagera så här? Kan jag göra nåt åt det själv, eller är det en skada att dras med forever? lindras den med tiden?

Kanske är jag inte överneurotisk, kanske är jag vanligt mänsklig..?

Är det så när två människor med varsin ryggsäck träffas, att det då å då märks å speglar av sig, det gamla man har med sig i ny tappning, eller som en skugga som skymtar förbi ibland? Troligtvis..väljer att tänka så nu iallafall, för sent på kvällen för djupanalyser.. ;)

I vilket fall så är jag glad igen, riktigt skönt!

Love

Gastkramande krampaktigt närmast panikslaget...

Har inte hört ett ljud på alldeles för länge nu!

Återfall??!

Har du klivit ut i kylan älskling?

Du skulle varit här nu,  å det här är knappast likt dig..

Har tusen tankar som snurrar nu, å varje gång den snuddar vid dig, gör det bara ont, men samtidigt vet jag ju, av egen erfarenhet, hur förbannat lätt det är..

Ska försöka låta bli att fundera nu, ska försöka slappna av, försöka släppa taget..

Hoppas hoppas att jag återkommer hit snart, å kan skriva att jag tog grundligt miste, snälla..låt mig ha fel nu, JAG VILL HA FEL!

Vaknade på uselt humör i morse, ingen lust att gå upp, å ingen lust att ligga kvar heller, bara dum å grinig..

Men efter en kopp kaffe kom skallen lite långsamt igång, så jag försökte bena upp tillvaron lite, få bort olustkänslan, så kom jag tänka på allt jag verkligen har att vara glad för..

När började jag egentligen ta saker för givna?

Betalade in teleräkningen, å kom på att jag ska va glad att jag har telefon..

Glad att jag har en lägenhet, som faktiskt är ganska häftig, med sina etage..

Glad att jag har ett jobb, å en inkomst..

Även om jobbet ibland är mördande tråkigt, så är det ju ibland världens bästa..

Glad att jag har vänner, att tycka om å bli omtyckt av..

Inget av dessa är självklara alls, men ibland glömmer jag tydligen bort det.

Ska in till Norrköping å handla presenter till lilltroll efter jobbet, å har total idetorka, men den släpper förhoppningsvis :s

kram kram till er alla

Fixar INTE stress, inte alls!

Å nu fyller ungen år på söndag, hela 11 stycken faktiskt, å jag bygger upp en jättesak utav det i skallen..

Här måste städas, för det ser ut som ett bombat skithus, sen ska det köpas paket, å bakas, å ...ja, för mig räcker det här ypperligt!!

Å så ringer telefonen, Lilla A´s kompis tycker de ska träffas tydligen, å så frågar hon

-Mamma? Kan du komma på nåt man kan göra?

Å det är som självaste f-n flugit i mig, står där intrasslad i mp3 sladdar  (måste ha den för att kunna diska!)framför en överfylld diskho,å tappar fullständigt konceptet, så jag gapar å härjar loss som en galen..

-GÖRA?!! JA; JAG VET NOG FAN VA JAG HAR ATT GÖRA!!!

Ungen glor chockat på mig några sekunder, å piper iväg, skakandes på huvudet, å jag känner mig som en fullständig idiot..

Nåja, nu kan jag flina lite för mig själv åt det, men det är faktiskt riktigt jobbigt, jag får verkligen inte ihop det..

Stackars galen jag..å stackars unge med galen morsa..

ähh, ska ta itu med disken till att börja med..

A D H D -  i nötskal!!

Kramisar

Gladast i världen är jag!

Fick just samtal, om att jag fått en ansökan beviljad, om hjälp med kostnaden för läkarintyg..coolt!

8550:- tar landstinget i Östergötland för att låta en läkare intyga att man inte knarkar, å dricker mer än lovligt!

3 blodprover..hutlöst!

Men men, hur som helst, det fixade sig för min del den här gången :-)

just för dagen är det mig själv jag har problem med, eller med mina egna gränser..

Att kompromissa är fan inte enkelt, men gör man inte det om saker å beslut..?

Kan det någonsin bli rätt när man känner att man måste förändras för att passa in, eller passa någon annan?

Kan något som redan från start böjar så, någonsin bli harmoniskt?

Eller är det bättre att fly än illa fäkta...?

grubbel, tanke, å rynkad panna..

Å saknad..å längtan..å ilska, i rörig kompott