..är, och har varit, ganska tuffa sista åren..

Vet inte varför, och har bergis klagat här förut, för de är riktigt tuffa..alla fyra.

Vet inte varför jag drabbas av grymma drogsug just när vädret/ljuset/luften växlar?

Men är lite glad att jag kan koppla ihop det, att jag vet att det kommer, och att det går över.

Pratade med en "likasinnad" vän för några dagar sen, frågade om hon hade samma känsla, men näe..den tycks vara lite "bara min".

Inbillar mig fortfarande att jag kan skriva av mig det, att det försvinner lättare om jag tar ut det i "ljuset", hoppas det iallafall.

Det som ändå känns lite positivt, är att det tycks ändra karaktär, det är inte längre en strid med mig själv, utan mer en gnagande olust, en flyktsoda som bubblar upp, men inget jag tänker ge efter för, även om tankarna cirkulerar där ganska mycket.

Jag är stark..jag vet vad jag vill ha..eller framför allt vad jag INTE vill ha, och det är den tanken jag håller närmast.

Annars älskar jag färgerna, kan titta helt fascinerat på träd och buskar låååånga stunder, gillar att andas luften, som plötsligt blir lätt, myser massor av att tända ljus överallt och kura in mig i filtar, men det är nåt vemodigt som triggar som sagt..

Well, det går över..

Drömjobbsnojjan jag har, har jag lyckats lägga på hyllan en stund, pratade med dem igår, och ska få ett besked på tisdag, så det är hålla tummarna som gäller en stund till..*hoppas*

Hur som helst, ska straxt pallra mig ut i regnet, så ha en finaste kväll alla

kram