Mitt mirakel fick skriva ett eget inlägg...inte så långt, men jag dog av gull:))

\\ janne

Jag vill, jag kan och jag vågar!!!

Intalar mig själv en massa saker nu..fattar inte varför, brukar ju knappast vara skräckslagen så här?

Känns nästan värre än att vara och föreläsa..ni vet, en känsla av att behöva vara sitt klipskaste trevligaste, mest kompetenta jag...gulp och ännu mer nojja...

Alla sover, och jag sitter som vanligt vid datorn och hoppas på mirakel..istället för att hoppa in i en dusch och göra nåt vettigt..

Jaja...

Ska svara på alla spännande kommentarer sen, tack lillasyster för ditt lycka till, och Henrik, "Fri från medberoende" och Synne för tankarna...ni hjälper mig absolut, återkommer där

Love E

Ps. minns ni mina sidekickänglar jag skrev om jämnt förr..?

Känns som att de är här nu, närmare..med kärlek o ljus..tillit hopp..

*suck*

Som en flummig hippie igen, precis som sig bör.. ;)