..om "här och nu" är en tid, en plats, eller bara nåagonstans,eller någon stund,  man är...?

Om man är, där man ska, vill säga.....

Fick det finaste av fina mail idag, av en kiddo som kanske är bland de klokaste jag mött...men sååååå missförstådd någonstans..en kiddo med äkta färger!

Vet inte om du lyckats luska reda på min blogg gumman, men det skulle knappast förvåna...du är klipsk.

...det hon skrev , hur som helst, va att jag skulle leva som jag lär, så klockrent enkelt, å så svårt...

Det jag önskar mig, mest av allt av en högre makt, om en sådan finns, är sinnesron, förmågan, kalla det vad du vill, men att kunna ta in känslan, och veta att jag är " här och nu"..

Inte igår, inte i det som varit, inte i det som komma ska, utan bara nuet...

Är det någonsin enkelt?

Finns det någon mer än jag , som velat bita av sin mobil i smådelar, för at försäkra sig om, att inte skicka nåt sms till just den där någon...som betyder världen för en,  just för att man enligt alla konstens regler ska låta bli?

När all ens logik jobbar mot känslan?

När man är så kluven mitt itu,  när goda vänner tom talar om att ge fan i att lämna ut dig så i den där bloggen*fniss* ...alltså, bara som ett exempel då;)

Å ändå, lämnar jag inte ut ett dugg, jag bara frågar, och önskar att någon ger ett svar, hur gör man, för att lyckas leva, just HÄR OCH NU...?

Min bästaste av bästa C, sa idag, att jag tagit mig igenom värre saker än de flesta, å ändå stått rakt upp o ner kvar.

Det är sant!

Men då visste jag, vad som krävdes av mig, vad jag behövde göra...just nu, har jaag ingen aning, å det är en tvättäkta Vira i storsvaj, fullständigt på driven...

Här och nu,-jag ska fånga det imorgon!!!!

I morgon, när jag vaknar, ska jag lova mig själv, att stanna i det som är, på riktigt, omkring mig, bara en enda dag..här och nu...å så mycket kvar att lära.

Love E