..Kent i Norrköping, 1 Augusti i Lejongropen!

-Detta ska jag minsann åxå bevittna! Verkar ju lovande...?

http://www.expressen.se/noje/recensioner/konsert/1.1228990/anders-nunstedt-vackert-kent

http://souldeep.wordpress.com/2008/01/25/en-mamma-i-skuggan-av-ett-brott/

Kanske berör just mig så väldigt starkt, för att  det är/varit, så väldigt nära min verklighet, men oj oj, tror ändå inte att det är bortslösad tid för någon att titta på...

Jag börjar lite smått förstå att jag antagligen har nån slags psykdiagnos, även om jag är lite osäker på vilken...hehe..hmmm..

Vaknade sent som synden idag, å solen strålade som spön i backen, å det är ju just såna här dagar, som det är nästan straffbart att "göra ingenting"...

Jag blir oftast så rastlös att jag liksom inte lyckas fokusera på en enda sak att göra, utan måste påbörja 5 olika, jobbigt värre, å gudarna ska veta att jag försöker, jag menar, bara en sån sak som att kunna skriva ner det är ju ett steg på väg, visst...?

Hur som helst tänkte jag, att ett besök i simhallen idag vore ju prima, skulle tom kännas riktigt bra,  men som förmodligen de flesta tjejer/kvinnor förstår, går man ju inte till ett badhus m lurviga ben..

Så jag kom på den fantastiska iden att jag kan ju vaxa dem, typ i lönndom på balkongen( hårstrån syns bra i dagsljus), å shit va jag bedrog mig..

Lagom hade jag tagit med vaxremsor å attiraljer, när en glad granne står utanför å ropar "tjena tjena, kom ner å ta en öl vet ja`!!!"

-Tack men nej tack!

F-n, min image som helnykter hälsomänniska tycks vara svår att pränta in..suck!

Hur som helst, sitter jag där m mina vaxremsor, å inser att man måste ha LÅNGA hår för att kunna vaxa dem å ska just ge upp, när söta katten kommer strykandes förbi, å fastnar i remsorna!

Nu, efter en timmes gnuggande med inoljade wipes, å med en riktigt irriterad katt( å va har han att va sur över? Räddade ju nästan hela pälsen på honom!!) har jag iallafall fått den mest påträngande rastlösheten att lägga sig, å har dessutom inte fått ett vettigt dugg gjort...det är livet på en pinne, i Byhåla, å känslan att försöka hålla friskusbilden av mig själv uppe är på riktigt ifrågasatt av mig själv just nu, tror faktiskt att jag ibland gav normalare intryck när jag fortfarande drogade..haha.

Så nya tag, ska fixa lite kaffe, å sen lovar jag mig själv, här å nu, att direkt klä på mig å bara gå ut, ta med bikini å handuk, å styra mot hälsosammare ställen..

Kramisar!