..för vad riktig smärta, gör med mig, och mitt huvud..

Sitter vid datorn nu, av ren jävla tjurighet, å med hjälp av en hel karta värktabletter, knappast begåvat, jag vet det, har hört till leda idag, att jag ju inte får äta såna för levern..men jag skiter i det, fullständigt, för att bli så handikappad som jag va i morse fixar jag verkligen inte..

Såg vad lilltroll skrivit..att jag skrek på sjuksköterskan, å det jävliga i kråksången är, att det är sant.

*skäms*

Jag fick ryggskott för några år sen också på sommaren, och jag fick samma panikkänsla då.

Alla som haft det, vet hur jag menar, när jag skriver att man blir fullständigt

handikappad..sätter man sig ner, så tar det en kvart att ta sig upp-minst!

De ville skicka en ambulans, när jag förklarade att det inte fanns en chans för mig att ta mig till akuten själv..men när jag insåg att det enda de skulle göra va att skriva utt piller åt mig, fick jag faktiskt spader.

"Ska jag knarka så gör jag det själv", lite den tanken..å den är jobbig.

Jag är inte så bra på sånt här, har inte hunnit träna på att hantera saker som gör fysiskt ont..

Det va inte sköterskan som va dum, det va jag-bara jag.

Mitt sista ryggskott knarkade jag mig igenom, rejält, så att jag lyckades bräcka smärtan, eller så att jag kunde skita fullständigt i att jag inte kunde röra mig..

Min första tanke idag va faktiskt droger, den kom som från ingen stans, ruskigt..så jag stoppade i mig värktabletter, satte mig i bilen, å låtsades som inget, tvingade mig igenom dan, på pin kiv, va med jobbistjejen på hennes möte i stan, för att vi bestämt så, å för att jag har såååå svårt att acceptera, när min kropp säger nåt annat än mitt huvud.

Hon protesterade faktiskt, sa att jag skulle låta bli, att jag skulle vara rädd om mig istället, och jag sa som det va, att det va precis det jag va, just då.

Jag törs inte riktigt lägga mig, för jag vet att jag kommer ha ett helvete imorgon igen.

Katastroftänk, kanske, men jag är som sagt riktigt dålig på det här.

Har aldrig saknat gymmet så mycket som idag, har inte satt min fot där på månader, men just idag, hade jag betalat väldigt bra för att kunna klara av en runda där..

Mest svammel nu, är så trött så ögonen går i kors, men..jaja, en dag i taget då.

..och att acceptera, det jag inte kan förändra..

.. att det kan va så svårt ibland..?

 Sov så gott där ute..eller inne då:)

Kram kram

 

Kicki

24 juni 2009 08:55

Hej vännen!!!
Ja, visst e det svårt att acceptera att man inte kan göra saker som man i vanliga fall kan...har ju gått över två år nu men det e likförbannat sååå svårt att säga att jag kan inte...jag vill inte eller jag tycker det e pinsamt att säga att jag inte fixar saker som kan verka så enkla för andra men för mig betyder det att värkmästarn jobbar för högtryck!!!...krya på dig vännen å jag kanske ska ringa å terrorisera dig med en massa saker som du bara måste säga nej till...bra träning eller?!? =P...ha de bäst å sköt om dig, du e ju bare EN å dig ska vi väl inte slita ut i förtid lr???

http://gammtackan.blogg.se

 

rebecca :)

24 juni 2009 16:13

stackrs dej mamma :(
hoppas de blir bra. de e inte kul att ha ont nånstans :(
massa kramar

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Jag söker styrka inte för att bli starkare än min syster utan för att kunna kämpa mot min största fiende- Mig själv.... ...

..om mig själv..   Hopplöst!  Rent destruktivt vansinne.....   sabbar allt, sånt jag hade...sånt jag har...å sånt jag lite smått börjat önska mig.... Men jag är FUCKED UP, med stora bokstäver..långt värre än jag ens trodde va möjligt.. ...

"Wearing The Inside Out" From morning to night I stayed out of sightDidn't recognize I'd becomeNo more than alive I'd barely surviveIn a word...overrunWon't hear a soundFrom my mouthI've spent too longOn the inside outMy skin is cold To the human t...

..bara för att visa att jag kunde skriva smörja på ett sätt som va bättre än hans "patetiska egofixerade skitblogg", ja, då bör han absolut kunna få ett eget inlägg, kan man tycka.. <så -Jag kommer aldrig glömma ditt sätt att kalla mig...

..kanske flera år lång, utan att jag märkt det..   hittar ingen annan rimlig förklaring, å förklaringar måste ju ALLTID hittas,  men inget som förklarar  varför jag under sista veckan flera gånger hajat till över mina egna tankar.   Som att j...