..ett nytt simkort, tre dagar, och minst 8 bedrövelser senare, visade det sig att min kloka gubbe hade rätt..

-jag skulle kollat på första stället vi va, för där låg den!!

Hehe..vad säger man?

Kanske att jag nån gång ska lära mig att lyssna på andra..?

Blir ju lite smidigare, billigare och mindre krångel så..

Gamla numret gäller alltså igen!

Annars då, är helt blockerad o känner mig ganska låst, pratade med nya jobbet idag, å de verkar ha ganska svårt att samordna alla, så att de får träffa mig samtidigt..men nåja, jag sitter ju inte riktigt i sjön, även om jag vill börja nu, helst igår...

Jaja, fortsättning följer..med säkerhet!

Kram

..å så en liten låt..med lots of nostalgi i;)

..någon undrar, så är det ett riktigt skit, att inte ha sin mobil!!!

Iallafall om man som jag har en tendens att ha ALLT i den..förutom alla kontakter, så kalendern, alarmet..kameran..

FAN!!!

Ska inköpa ett kontankort så länge..å förmodligen svära en hel liten ramsa till!

Annars ska jag straxt ge mig ut på äventyr igen..hehe..eller åka till jobbet kanske det kallas.

Inser att jag bara på två dagars jobb förra veckan, redan mår sååå mycket bättre..så jag fortsätter så, tills allt blir klart med nästa.

Vilket förstås påminner mig om att de inte heller kan nå mig, när jag inte har mobilen..

Jaja, får väl nå dem istället då.

love E

..att jag ska lyckas tappa bort mobilen, så säg.

Va ute o lyssnade på Blues igår, och måste ha tappat ur min mobil ur fickan nånstans på vägen dit..

det går fram signaler, så den är på, vart den nu är.

Jag har aldrig lyckats tappa en nalle förr, oavsett försnurrade tillstånd..å så går jag ut, i en timme, helt frisk o klar i knoppen..*morr*

Får försöka prata med tele2 så får jag kanske ett nytt kort med samma nummer, visst borde det gå?

Å annars..eller i vilket fall, så kommer jag behöva hitta alla nummer som låg i den igen..å det är många.

Sabla besvär!!

*suck*

Skulle på IFKs sista hemma match idag, men har ju inte ens numret till dem jag ska åka med, så jag tänker nog vara kvar här i källarn o sura istället..en stund iallafall...

Sabla sabla fan också

..minsann!!

Jupp, så är det!

Har tänkt på det i flera år, till o från, men igår satte jag mig och tog tag i det ordentligt.

Efternamn alltså, jag ska fortfarande heta Elvira;)

Vill inte ha kvar Thomas efternamn, vill vara "jag" igen, eller snarare som min mamma då, för det är hennes flicknamn jag ska byta till.

Fyra(!) gånger lyckades jag bli bortkopplad halvvägs genom skatteverkets telefonkö, innan jag tillslut fick prata med en riktigt snorkig kvinna, som talade om att"se det går inte, för det har du redan gjort när du gifte dig, o byta namn kan man bara göra en gång"

Jaja, det går ju naturligtvis att göra iallafall, på Patent o registreringsverket.

Kostar plötsligt 1500 istället för gratis, men det kan det vara värt.

Så vad ska jag heta då?

Rybak, som han i melodifestivalen ni vet..lite som att va släkt ju;)

Tror det blir skitbra, så nu är det block o penna som gäller, så jag kan träna in min nya autograf *L*

Ha en bästaste kväll alla, kram kram

..min klokaste Annika sa idag, hon sa det mest i förbifarten i en diskussion vi hade, men ..ja..det greppade mig.

Jo, det hon sa, va att om man någon gång älskat någon, alltså verklig äkta kärlek, så unnar man den människan all lycka.

Låter så enkelt å hur självklart som helst..visst?

Men jag tänker på, alla dessa par som går isär, å sen blir bittra som fan, kastar skit högt o lågt på varann, baktalar, jävlas..ja ni vet, tom använder barn som släggor mot varann..

Varför blir det så?

Äkta kärlek, i sin renaste form, kan väl aldrig slå över så fullständigt?

Eller?

Att älska någon gör man väl oavsett..mina barn tex, det finns ju inte på kartan, att kärleken till dem skulle kunna ta slut, vad de än gör i livet.

Är det sån skillnad på "kärleken" alltså, eller lägger vi in mer..som ägande..kontroll..ja, vad som helst då, men inte fan är det väl på riktigt äkta kärlek då?

För när en relation slår över i att göra varann mest illa, och få sista ordet..ja, som jag ser det, så handlade det förmodligen inte ens om kärlek från början då...

Bara en tanke jag inte riktigt kan släppa..jag tycker den är fin, på riktigt vacker, om man kan kalla tankar vackra då :))

"att kunna glädjas med den andras glädje.."

Annars då, har insett att för mycket ledigt på raken är farligt för mig, på riktigt farligt, får skumma tankar..ideer..och börjar tappa greppet lite, så jag återgick till mitt jobb, men i Norrköping då, tills det blir klart med det andra..(tror snarare att det är just väntan, än oviljan att va ledig som snurrar till det?)

Ganska skönt att komma ut, träffa folk, hur som helst.

Hur som helst visar det sig att en jobbkiddo dog igår, överdos, 21 år gammal.

Tredje drogrelaterade dödsfallet i min "närhet" det här året, andra via jobbet, och jag blir stum å förlamad i skallen..orkar inte ta in en till..

Börjar jag bli avtrubbad?

Klart som fan det är tungt, men allra mest känner jag frustration..för att det inte tar slut, eller för att man är så maktlös..

Den enda jag kan ansvara för är mig själv, jo jag vet..men det hindrar inte att man som jag så gärna ändå trillar in i att försöka, och gå bet..

Jaja, en liten lägesrapport från en återvänd Vira va det där..

Kram kram

..har du börjat röka?!! vrålade en vän idag, när jag förklarade att jag tagit beslut om att lägga av just med rökningen..

- ehh..alltså..njae..inte riktigt, men ..ja.. , svarade jag, å kände mig riktigt korkad.

Sanningen är att JA, jag har precis landat i ett återfall, och det va riktigt blåst gjort.

Men jag tog ett beslut i morse, att om jag fick ett positivt besked från "drömjobbet" så ska jag inte köpa fler cigg..å det fick jag ju :)

Alltså har jag nu bunkrat med små minisnus igen, i smaker som lakrits..viol..you name it.

Så stoppar jag in en sån där liten torr rackare, och det smakar fan i munnen, och illamåendet sprider sig med blixtens hastighet ända ut i tårna..fiiifan så hemskt.

Men istället för att boxa på mig själv att jag va så dum som började igen, ska jag bara konstatera fakta, jo det gjorde jag, men jag vet hur man gör när man slutar, så jag fixar det också!!!

Bara så alla vet, no problems!!

Det är nu jag borde läsa mina inlägg från i Januari antar jag, använda mig själv som förebild kanske?=))

någonstrans inbillar jag mig dessutom att det blir så mycket lättare den här gången..hehe..återstår att se då!

Love E..(som har tre cigg kvar att röka innan stinkpinnarna blir ett minne blott..å hostan..å huden som ganska snart fick en askgrå nyans...)

*affirmerar-igen*

...JABBADABBADIBBELIDOOOO nu..?

=))

Jo då, de är positiva på drömjobbet, väldigt intresserade..ska ordnas lite formaliteter bara, en djupintervju..och ett provpass eller två, sen är det bara bra om jag kan komma igång snarast!!!

Fattar det inte riktigt själv just nu, vågar liksom inte riktigt ropa "hej"..men törs nog fasen viska ett litet tyst "hej"?..fastän jag inte kommit helt över ån..?

Fick hämta ut min stackars vän från sjukhuset idag..på riktigt synd om henne, med lapp för ögat och ont så in i svordom tydligen.

Men nu är det över, klart..färdigt!

Har myror i kroppen, studsar som vanligt mellan golv och tak här..

Djupintervju..? Hmmm...räcker det att vara bara jag?

Är jag tillräckligt stor nu?

Färdig?

Är mina värderingar och tankar så sunda o friska, att man törs lita på min förmåga, att hjälpa till och laga lite trasiga tilltuffsade tonårsbarn?

Är jag verkligen där snart?

Har ju sagt det så länge jag minns, att när jag är tillräckligt hel, så ska jag ge resten av livet för att "laga trasiga tonåringar"..visste bara inte riktigt när det skulle bli..eller på vilket vis, men kanske är det just här..

Jag som saknar en Gudstro, eller det gör jag inte helt, jag har ju helt klart en alldeles egen högre makt, men inte kanske riktigt Gud, som andra hittar i kyrkan, jag åkte faktiskt till en kyrka just idag..för att hitta ro, sans och hopp.

Gick inte in, kunde inte, för den va låst, men jag satt utanför och såg solen skina precis bakom taket på den, mot klarblå himmel, och höstträd i vackraste färger runt om.

Kan ju säga att vad man än tror på  så är Gudstanken svår att helt avfärda då..

Bedövande vackert.

Nu sliter lilltroll i datorn här..så jag lämnar platsen då, till uppenbart bättre behövande..

Love E

..å drake i taket, vilken människa, att kunna skriva !!!!

Blev lite lätt förälskad i en blogg nyss, Tant Ebba..kolla in den!

Kram