..verkligen ger positiv effekt, eller om böner verkligen fungerar, så är det dags att ta till dem nu..

Körde ju en vän till Linköping idag, för att operera bort en tumör, hon skulle få åka hem samma dag, men tjii fick jag..

Fick åka hem själv, hon blev kvar..å när jag ringde för 30 min sen va hon fortfarande inte uppe på avdelningen.

Lite orolig blir jag ju, det skulle ju vara sååå lätt o smidigt..?

Så nu är det positiva tankar o böner som gäller då..

Sov gott alla,

Kram

...tycks det bli, eller nä'stan då..

Ringde "drömjobbet", men fick inget definitivt besked..får ett svar på torsdag förmiddag..

Är jag inte nervsjuk innan dess, så blir jag det nog aldrig;)

Hade lovat mitt mirakel att sluta tjata samma saker om, o om igen, efter idag..nu blev det uppskjutet ytterligare två dar.

Men han har tålamod vill jag lova, för tydligen tycker han inte att det stör ett minstaste dugg=)

I mitt huvud däremot, spinner det på högvarv nu.

Jaja, ska köra en vän till Linköping i morgon för att operera bort en tumör, borde väl vara tillräckligt distraherande?

Stackars gumman, men det kommer gå såååå bra, är helt övertygad.

Nu ska jag kolla sista Housesnutten..

Kram  kram

..för nån vecka sen, och målade om hela håret, ellerhalva då, i en gnistrande rubinröd färg.

Tre tvättar senare är det röda borta och har istället nån blond nyans..inte riktigt "jag"mao..

Ska va där kl 13c och göra om det, och sen raka spåret till skärblacka och säga hej till Caroline..å SEN ska jag ringa, och kolla om det gick vägen med drömjobbet..å ni som läser, ber jag allra ödmjukast: -HÅLL ALLA TUMMAR!!!

Underbar dag..solstrålar..bara möjligheter..livet ÄR ett äventyr, bara att avnjuta och gilla, vad som än kommer..

*rädd*

*nojjig*

*förhoppningsfull*

Kram

..dotters blogg, och läser ett inlägg som verkligen får mig att haja till.

Funderar en stund på om jag egentligen ska skriva om sånt här, men eftersom hon själv lagt ut det så är det säkert ok..

Fick höra en gång att en kvinna läste min blogg lite i studiesyfte, så just till dig, kan jag ju skriva att HÄR är en riktig drivkraft som får iallafall mig att tänka ett varv till innan jag tar ett kliv tillbaks..

För det händer verkligen grejjer i skallen när man läser det, hon har blivit stor inser jag, och klok..

Pratar med lilltroll om det, undrar hur hon tänker..om hon haft eller har samma rädslor, och får ett rungande

"- vad tror du?!! Det är väl klart!!!" till svar..

Har pratat med stora nu, försökt att förklara, att drömmar ändå är drömmar..att pappa kommer förmodligen överleva oss alla, bara för att jävlas.

Det finns gånger jag kan stå rak i ryggen och tycka att jag står för det jag gjort i mitt liv, å så finns det stunder jag

önskar att jag kunde leva om mina sista 20 år..just nu, är en sån stund..

Men en liten sak som slog mig mitt i kaoset som blev, är att jag är såååå obeskrivligt lycklig, för att jag inte längre gör mina barn sjuka och otröstliga av oro, de tror inte längre att jag kanske dör om de lämnar mig en stund, eller att jag ska vara plötsligt inlåst, så att de inte får se mig på länge..och hur det än är, så är det bara mig själv jag kan ta ansvar för här..

..å det ska jag fortsätta med!

..och klokaste kvinna, alla kategorier!!!

Inte "min" Annika då, men min sponsor är hon..

Va i Norrköping idag, träffade henne för en fika och en liten runda på stan..som jag hastigt o lustigt fick bryta upp ifrån för att lilltroll inte hade nån hemnyckel med sig, och när jag väl kommit hem , så går hon inte att nå..*morr* men det är ju en annan story.

Hur som helst, så känner jag som alltid när jag pratat med henne, att mina STOOOOORA bekymmer, egentligen är ganska små..att jag egentligen har det ganska bra, att mitt liv för det mesta är ganska enkelt, och det är en sabla bra känsla=))

Jag är dessutom ganska frisk ändå, för det mesta, mina reaktioner är ganska normala.

Jag har fortfarande stor nojja på jobbsvaret imorgon, men den hotar knappast att ta livet av mig..bara nervös..

Mina stackars närmaste har förmodligen snart hål i skallen av mitt tjat, och jag börjar faktiskt bli en smula trött på mig själv också..hehe..

Va nere på jobbet(det jag alltså fortfarande har) och bubblade en stund, saknar ungarna nåt grymt inser jag..

De är så söta när de nästan slänger sig över mig och babblar i mun på varann..se mig, se mig..

Jaja, jag kan ju faktiskt titta in o babbla lite, precis så ofta som jag känner för, vad som än händer.

Nu mina vänner, är det stora rycket som gäller här, 15 minuter intensiv städning (med en tacksam tanke till Peter)

och sen laga mat..OCH ta rätt på snurr-kiddon som hade så attans brådis att komma in hemma, men försvann..*morr*..-igen!

Love E

..på den här långledighetsgrejen inser jag..

Inbillar mig att det är svårt att njuta av ledigheten , just för att jag inte vet när den tar slut.

Hoppas snart, på ett bra sätt.

Insåg att jag mer eller mindre omedvetet glider bort ifrån mitt gamla jobb,. i helgen, när jag sitter och pratar med en kille, och han frågar om jag inte har med KRIS att göra på nåt vis, och jag svarar"-hade" utan egentlig reflektion..

Men sanningen är ju fortfarande, att jag har semester..fortfarande betald semester, för att känna efter, vart jag vill.

Får besked imorgon, från önskejobbet.

Hoppas massor, men pendlar lite mellan hopp o missmod..

Ett behandlingshem..som inte är fullt belagt..men med full personalstyrka..i inte allt för bra ekonomitid..

Bara tanken på att de klurar och försöker , är ju ganska fantastisk..

Samtidigt så är jag sååå övertygad om att det vore rätt, för både dem och mig, och på något vis måste jag ju ha lyckats förmedla det på den där timmen vi pratade, annars hade de nog inte ens försökt..visst?

Men att vara ledig, att inte ha några större mål för dagen, är inte nyttigt,alls.

Funderade på att somna om i morse, när jag vaknade straxt efter 8, men är lite nojjig på att helt tappa dygnsrytmen snart..

Jävla gnäll här..orostankar och höst..suck..

Ska åka och hälsa på min sponsor idag, inte så mycket för att reda upp skallen, som för att jag saknar hemnne massor, har inte träffat henne på månader nu..

Det är nog dags att återgå till rutinerna där, fort!!!

Har dessutom fått ett uppdrag, att leta upp en akvarieaffär i Norrköping, en speciell..jag, som aldrig kunnatstava till lokalsinne(hehe, jo, NU kan jag)

Ska kanske passa på att titta in på jobbet jag semestrar ifrån samtidigt..jo, det ska jag.

Massa kram, å ha en finaste dag! 

..är, och har varit, ganska tuffa sista åren..

Vet inte varför, och har bergis klagat här förut, för de är riktigt tuffa..alla fyra.

Vet inte varför jag drabbas av grymma drogsug just när vädret/ljuset/luften växlar?

Men är lite glad att jag kan koppla ihop det, att jag vet att det kommer, och att det går över.

Pratade med en "likasinnad" vän för några dagar sen, frågade om hon hade samma känsla, men näe..den tycks vara lite "bara min".

Inbillar mig fortfarande att jag kan skriva av mig det, att det försvinner lättare om jag tar ut det i "ljuset", hoppas det iallafall.

Det som ändå känns lite positivt, är att det tycks ändra karaktär, det är inte längre en strid med mig själv, utan mer en gnagande olust, en flyktsoda som bubblar upp, men inget jag tänker ge efter för, även om tankarna cirkulerar där ganska mycket.

Jag är stark..jag vet vad jag vill ha..eller framför allt vad jag INTE vill ha, och det är den tanken jag håller närmast.

Annars älskar jag färgerna, kan titta helt fascinerat på träd och buskar låååånga stunder, gillar att andas luften, som plötsligt blir lätt, myser massor av att tända ljus överallt och kura in mig i filtar, men det är nåt vemodigt som triggar som sagt..

Well, det går över..

Drömjobbsnojjan jag har, har jag lyckats lägga på hyllan en stund, pratade med dem igår, och ska få ett besked på tisdag, så det är hålla tummarna som gäller en stund till..*hoppas*

Hur som helst, ska straxt pallra mig ut i regnet, så ha en finaste kväll alla

kram

...är den..

..å så har jag en massa fina minnen, ganska nya trots åldern på låten, till den..

*kärlek*