Mitt jobb , alltså den Unga delen, är i Funäsdalen nu, i 4 dagar, tillsammans med andra kids från andra städer..55 ungar å ett helt gäng ledare.

Skitspännande , nyttigt o kul...är det menat.

Jag stod över, eftersom ingen i vår förening har körkort, så behövde vi ju ta in en extra vuxen, å då ville jag hellre skicka en extra unge..

Jag frågade en av mina absoluta älsklingar, om han ville ha min plats, å han tog den lyckligt, men med ett litet "aber" -han kunde inte åka skidor sa han..

- Du lär dig , svarade jag klämkäckt..

Nu får jag bilder, av hans skidåkning..

Vad kostar en taxi 80 mil tro..?

Har nog sällan kännt såååå starkt att jag är på fel plats..skulle betala bra nu, för att iallafall vara där, hålla handen, å lova att allt blir bra...

Fan fan fan

..ett andlöst tårögt tack, till världens finaste Sniglo för detta..

Den mörka stenen skrapar kargt min bara rygg- skriken tystnar brutalt och slår min själ i kras. Jag gråter mitt hjärta svart och lämnar allt som någonsin varit. Det ljus som en gång var har för alltid somnat in- Då känner jag dina mjuka vingars slag, smeker ömt min kind och viskar andetag- Du tar min hand och ger med hjärtat rött- Du leder mig tillbaka gång på gång. Sakta lägger jag mig ned i ensamhet, viskar tyst ett lågt farväl- Då bär du mig åter ännu en gång med stilla, varsamma, ord upp igen- Du är Vild-Ängel som aldrig glömmer dina vita, vackra vingar- Du lyfter min svarta själ klart och rent - och ömt du ger mina förlorade drömmar de ljus de så väl behöver. Jag lever igen-

Tack min Kära Vild-Ängel

Dig har jag sett och känt precis så som änglar känns.

Alltid-

I Evighet.