..på småstadsmentaliteten, kan jag säga.
Just nu så innerligt trött på den, att jag va beredd att ta svängen förbi AF å världens bästa arbetsförmedlare på vägen hem..fixa ett jobb, i en annan stad , låååångt här ifrån..
Å nej, det är ingen impulsgrej, det är ren å skär uppriktig självbevarelsedrift snarare..
Just nu känner jag verkligen hur liiiiten den här byn är.
Hur snacket går runt å runt igen, år efter år, och jag vet ju att jag borde rycka på axlarna, låta saker å ting vara där de hör hemma, och inte ta åt mig..att folk tröttnar..
Men det tar sån tid, å jag..ja jag har så taskigt tålamod..
Är hemma nu, har lite jobb kvar att göra idag, går kanske på ett möte ikväll..å sen ska jag ta mig en riktigt ärlig funderare..en tid..
Egentligen så är nog största anledningen, att jag bor kvar trots allt, mitt lilltroll, hon va knappt två när vi flyttade hit, och har ju alltid bott här..Men kanske är det ett sätt att ge henne också andra möjligheter, än att bli "den stackars dottern, till byns största gangsters genom tiderna"..
Hehe..nåja, jag jobbar på att fixa imagen kan jag ju säga..men som sagt..nu känns det riktigt tröttsamt..
Å eftersom det är min blogg, så får jag minsann spy galla i den som jag vill..så det så!
Nåja, jag återkommer senare..Kram så länge
Elvira
23 januari 2009 16:39
Åh..va glad jag blir, Tack!! =)
Helena
23 januari 2009 16:43
Ja , det är inte lätt att notera och släppa folks ilskna tungor. Kanske kan vara en bra ide att flytta och börja om på nytt , du och lilltroll och erat nya och bättre liv. Jag valde ju att flytta från mitt gamla område där alla visste vam jag var och vad jag gjort! Nu känns det jättebra , här är jag anonym! Betyder mycket...KJAM
peter
23 januari 2009 17:19
Att jag valde att bo kvar i min lilla by berodde inte på att jag ville det... då... nä det var bara för att jag inte kunde sälja huset som jag pundat sönder...
... de första drogfria åren var inte så roliga... det blev liksom tyst när jag kom in i affären... ja du fattar...
... nu har det gått en massa år... och jag är förlåten... och känner mig accepterad i min lilla by...
... det tog sin tid... och jag kan känna igen det du skriver om...
... å detta är ett beslut som du måste fatta själv... men du kommer inte att kunna smita ifrån glassen *L*... bara så du vet...
(((kram)))
peter
http://vagava.blogg.se
peter
23 januari 2009 17:49
Nu kanske du får två inlägg från mig... det blev lite strul i cyberrymden *L*...
... jag förstår dig till 100%... det ÄR jobbigt med skitsnacket i en liten håla... att jag bor kvar i min lilla by var verkligen inte självklart... jag tyckte att det var rätt jobbigt att möta tystnaden och de bortvända blickarna i affären i början av mitt tillfrisknande...
... och det tog rätt lång tid innan det vände... för det gjorde det till slut och idag så känner jag mig välkommen... men jag vet inte om jag kan ge dig något råd... det är ditt val vad du väljer...
... jag vet bara att det finns glass vart man än flyttar *L*...
(((kram)))
peter
http://vagava.blogg.se
Kicki
23 januari 2009 18:40
Ja, jag bodde själv i ett samhälle med två hus i klunga å tre utspridda...lr de va väl en del hus..ca 6000 inv...som yngre va jag tillsammans med ett gäng som rökte på under några år...sen flyttade jag, fick barn och flyttade tebax sex år senare...tiden stod still där för jag var fortfarande pundarkicki...bodde inte kvar så länge utan flyttade till Örebbro, nytt ställe nya förutsättningar...det va det bästa jag gjorde för mig själv och mina barn så tycker absolut du ska ta dig en funderare...lycka till..kramiz
http://gammtackan.blogg.se
Elvira
23 januari 2009 19:32
Du Peter..jag VILL inte smita från glassen, no way, glassen är ljuset på min himmel just nu..nåja, lite så iallafall..
Å jag vet åxå att det vänder med tiden..men så kommer det dagar när man inte är så tuff å stark, å då blir snavcket sååå jobbigt..
Å även om det vänder, så känner jag nog att tiden ändå är lite inne, för att skaffa ett riktigt liv..alltså, en tanke, en plan å en riktning, å det kan vara svårt här ändå.
Hur som helst, ska tänka några varv till, inga impulsprojekt iallafall..*ler*
Stoooor kram
Elvira
23 januari 2009 19:36
Nu jäbblar försvann min kommentar här, till Helena..?
Skumt..nåja, försöker igen då -
Folk har för lite eget liv , det är ju en stor del av det, men när jag släpper in det, så blir det ju mitt problem åxå..
Nåja, att flytta härifrån har nog många fördelar hur som helst..
Stooor kjam tillbaks
lin667
23 januari 2009 19:39
Flytta gumman flytta
Du bor verkligen i hålan som gud glömde!!!
Kom till vackra skåneland eller flytta åtmistonde till någon storstad i närheten =)
Saknar dig o hoppas du har det bra ?
Stor stor kram
Linda
Elvira
23 januari 2009 19:40
Tack Kicki, för tankarna.. Hur gamla va dina barn?
Mitt lilltroll är ju 11..eller halv 12 då..hehe
Shit va ja är fyndig..hmmm
Hur som helst, jag ska definitivt tänka vidare, å det är skönt att veta att det funkar fastän man har ungar..
Blir nog bra, på ett eller annat vis.
Tack..å kramkram
Elvira
23 januari 2009 19:47
Ja Linda, du vet ju ..å du gjorde det enda rätta..!!
Förutom att hålan kryper innanför huden på mig, mer å mer..så är det bra, absolut!
Skåne..? Well, jag har ju iallafall lååång praktisk träning i språket så..*ler*
Saknar dig med, å var jag än hamnar, så måste vi ses nån gång jue..
Elvira
23 januari 2009 19:49
..va fasen?
Nu åts halva rutan till Linda åxå upp ju..grrr..
Nåja, det va bara alla kramar jag skickade med, så här kommer nya..*kramar*
Helena
23 januari 2009 23:00
Har du glömt att läsa min blogg? ingen kommentar....lite lessen...kjam
Kicki
24 januari 2009 17:03
Hej Elvira!!..mina kids skulle fylla sju...de va ledsna för att behöva flytta men vi åkte till Oxhagen där vi skulle bo å "boade" in oss lite innan...det funkade jättebra...
http://gammtackan.blogg.se
Elvira
24 januari 2009 20:36
Aha..ja då blir det ju lite lättare förstås..
Jag får alltså hitta på ett ställe i landet, där jag kan provbo lite först..
Å du, jag har inte glömt dig, tänker, tänker, tänker..å forskar lite..
Kramisar
Elvira
25 januari 2009 01:09
*ler*
Oki..ska försöka..men att tänka, fastän jag är ledig, det är nog bara bra för mig..
Kramis
