..en aning har jag..

Tröstat lilltroll som bröt ihop en smula..

Jag har inte druckit, inte rökt...droger hade jag inte ens en tanke på..

Tog ett beslut i morse,  och det står fast..vad som än händer.

Bara det , att vissa dagar händer det betydligt mer än andra...men jag får aldrig mer än jag kan hantera, ingen får mer än så.

kramar

..blir ingenting bättre av att jag blir full..ingenting..

..inte bnblir det bättre av att röka heller..men att röka skadar kanske inte..

Är ruskigt förvirrads..fick just beskedet att en vän, tagit livet av sig..

Just den vän som jagt tänkte be komma å umgås med min mamma lite..som avledande manöver..men som jag inte fick tag i..

Den enda som min mamma gillar..va fan kan ju inte dö nu?

Försöker   greppa läget lite, försöker skriva tillbaks vett å sans i min skalle, men det går inte riktigt..

Kan man skriva sånt här? Kna man skriva när världen fullständigt krashar en stund?

Min mamma tror inte att vi är släkt..

*ler*

 På gott å ont då.

Just nu på gott mest..

De kommer ju ikväll, ganska sent, så vi skulle skippa maten..men de ville ha mackor å vin.

- Ok, men jag dricker inte vet du, sa jag.

- Nähe, ok, men ett glas vin kan du ta, svarar hon

- Nä, alltså jag dricker inte alls!

- Eh..ehh..okej, vi tar med öl till dig då..

- Suck...

Jag hör hur det går runt några varv, innan hon till sist klämmer ur sig att jag är ganska underlig som inte röker, å nu dessutom inte dricker heller..

Och vet ni..? Jag tycker det är ganska skönt att vara underlig just nu*ler*

- Nä, förmodligen är vi inte släkt! Måste blivit fel någonstans.., mumlar hon för sig själv..å jag ..ja, jag ler..

Men det måste vara en ganska märklig upplevelse för mamman åxå, inte bara för mig..

För jag hoppas och tror..nä, jag tom veeeet att jag förändrats massor sen sist vi sågs..

Men för mamman som vägrade se att det fanns ett problem förr, blir det ju svårt att se att problemet är ..eh.."inte lika närvarande".

Det betyder inte att jag lyckades hålla färgen väldigt bra, utan snarare en stark önskan hos en mamma, att inte se det..hehh..det fanns liksom "inga problem" när det trillade kanyler ur jackfickan hos 14-åriga mig heller..inte som hon såg det, för sååå klart va det någon annans..slump...

*suck*

Jag tar mig igenom den här helgen, jag har en massa tummar hållda, å jag har människor omkring mig, och egentligen har jag ju inget att vara rädd för...

Nä, jag  har faktiskt inget att vara rädd för alls..

*ler*

Kram