..men texten sitter fortfarande kvar i huvudet..

..såg just Seven Pounds..med SKYHÖGA förväntningar..

Helt klart annorlunda, å helt klart förutsägbar..

"Kärlek i sin renaste form" va det en vän till mig som kallade den, å jag va så klart tvungen att se..

För mig är kärlek liv..kraft, glädje, det renaste yttersta äkta, men allra allra mest så är det liv.

Nåja, jag behöver nog smälta den lite..imorgon kanske jag rent av älskar den..

Kram kram

..å bläddrar lite i papper som jag fick på giraffspråkskursen i veckan.

Ett av papprena har uppradat en massa mänskliga behov, å sen exempel..

Å jag fastnar på en grej, ett exempel då;

Firande av livet: Lek, livfullhet/intensitet, spänning, passion, njutning/glädje, humor, sorg, gemenskap, ritualer kring sånt som är heligt.

Det jag fastnade för är "sorg"- är det ett mänskligt behov..?

Vilken aha-grej..eller nåt..

Har aldrig sett sorg som något vi behöver..? Mer som något som är tungt och kan göra förbannat ont..? Kanske inte som skadar direkt, eller jo, jag tror säkert att sorg kan skada, jag har hört talas om att vissa fågelsorter kan dö av sorg tex.

Shit, jag kanske är ett emotionellt koko?  Sniglon, om du läser det här, kan du förklara..?

Kram

..från en Vira, som kom undan.

Va på årsmötet idag, å nu i efterhand så kan jag känna att det va ett riktigt trevligt å bra möte:))

Vi gjorde en rokad, en ganska rejäl sista minuten grej, å valde in en helt ny ordförande, en ruskigt kompetent kille, å det innebar att sekreteraren fick bli kvar på sin post, å jag fick vara kvar på min.

Slutet gott allting gott!

Hade nästan ont i magen för det innan jag åkte i morse, kände tydligt att det va att ta vatten över huvudet, inte för att jag inte kan skriva protokoll, men för att jag kände så sjukt mycket förväntningar på mig..

Det jag känner behöver ju knappast vara det som är sant,men ja..jag är inte så insatt som jag vill vara, för att kunna vara trygg i min roll..

Pratade med min chef senare, å han berättade att han va där på ett årsmöte flera år sen, å hur hemskt han hade tyckt att det va att prata inför dem. DET däremot känner jag inte alls, men det har väl med tryggheten i det att göra.

Jag tycker det är spännande, finns massor att lära, å nu kan jag fortsätta göra det lite i lugn o ro *lycka*

"Stor sten" som trillade...

Har varit å gjort ett litet besök på regionsrådsmötet för jobbiskidsen i stan åxå, alltså i Norrköping.

Å övningskört traktor hem..hehe..eller stor klumpig häck till minibuss då..kändes som en traktor, lät som en traktor, å gick som en traktor..nästan. Det är faktiskt lite läskigt att köra stor klumpedunsbil, å har ju inte kört automat sen farmor va pojk, lite skumt kändes det allt..

Nu har jag en alldeles ensam barnledig kväll framför mig.

..vad ska Vira hitta på? Ingen aning alls jue..

Kram

..på att Laila vinner!

Ledsen Paula;)

Kramis

...så jag hinner inte svara på kommentarerna direkt,

 kan bara konstatera att SNIGLON IS BACK!!!

Ska fixa till länkarna senare, men så länge..

http://sniglon2.wordpress.com/

Puss å Kram , å må bästa dansare vinna dojjan!

..i en sak..

Ska på årsmöte imorgon, har blivit tillfrågad om jag kan gå in som sekreterare..ganska länge sen, å vad jag minns så svarade jag inte riktigt..?

Hur som helst, imorgon är det dags.

Å nu nojjar jag, inser plötsligt att det är ganska stort..det rör sig ju ändå om ett förbund med 16 medlemsorganisationer, å jag känner mig plötsligt totalt okunnig, alldeles för lite insatt, för dåligt påläst, ja jag snuddar stundvis vid tankarna om att "det enda jag kan är att knarka å leva rövare"..

Å andra sidan inser ju jag åxå att det är ett häftigt förtroende, som  en "OK"-stämpel på något vis..

Baaahhh..har ju talat om att jag aldrig gjort något liknande, men det spelar visst ingen roll, allt går att lära sig , får jag till svar.

Har ju tänkt va kvar i krokarna max ett år till, eller tills lilltroll ändå måste byta skola, nästa sommar..ja, för även om hon påstår att hon ska bo med sin pappa, så har vi ju inte riktigt sett det än.

Å ett sånt här uppdrag är på ett år i taget..å en riktigt bra merit, vad jag än gör i framtiden..

Nåja, ballar det helt ur, så jag inte klarar av det, så får jag väl ta det då, ska göra vad jag kan, antar att lite rädsla är normalt!!?

Visst?

Har varit på ännu en syra behandlig idag, å nu jäbblar kändes det, kan jag lova, fiii fan!! Försökte förklara för Carina att det va lite kaustikfeeling i det hela, å hon sa bara "jaja"..tills det blev hennes tur, hehe..

Tydligen fick vi 10% starkare syra nu, å faktiskt, nu börjar jag se ganska bra själv att det skadade i ansiktet börjar mjukas upp och blekna..coolt.

nu åter till latsoffan.. =)

..sa mitt lilltroll precis.

Jag sitter vid datorn å halkar in på en blogg, som ger mig lust att bli oförskämd mot en annan människa..snällt uttryckt.

Egon tycker bla att knarkare å alkoholister är parasiter, å sanitära olägenheter. De ska inte synas, helst inte finnas, de stör nämligen stadsbilden.

Nu va ju jag på en väldigt givande workshop igår, å som den goda elev jag är , använder jag det jag fick med mig därifrån...

-Jag försöker se igenom, känna in vad Egons egentliga behov är, varför han uttrycker sig som han gör, hans rädslor, hans bristande empatiska förmåga grundar sig i något annat än det han ger uttryck för,..

Egon är antagligen väldigt rädd, har ett behov av att känna sig duglig, och kanske rädd att verka "dålig/oduglig", så han hittar andra, att peka på, å på det viset mår han liiite bättre.

Å det här är inte giraffspråk, det här är kanske mer ett sätt för mig att inte skriva i text, det jag säger i tal just nu..

Mer kärlek till Egon, så blir världen en vackrare plats.

Kram