..min älskade tonårsdotter är här, hon har pratat oavbrutet i telefon i snart 3 timmar*skratt*

Jag har undrat hur det skulle vara att ha tonåring hemma på heltid, gissat att det skulle kunna betyda högre teleräkning-nu VET jag att det är så..

Fniss, men det är ok, eftersom hon lovar att INTE ringa mobil på hemtelefonen..tycker det är lite gulligt, jag va precis exakt likadan..

Bye for now

nä, min text va visst bara röd när jag skrev, kanske för att jag klistrade in citatet, hur som helst, så blev den svart som synden i bloggen, som det ska va alltså ;)

Väntar just på att min stora kicka ska komma, lilltroll kommer nån timme senare, så va den barnledigheten slut!

Känner att jag verekligen fått ut mesta möjliga av helgen, har typ varit nere i kolkällaren å vänt igen, känslomässigt alltså..

Himla skönt att ungarna får andrum från deppmamman då, å får komma tillbaks till en mer stabil dito..?

Rebecca ringde å ville komma å sova över, men jag förklarade att jag va på rymmen å inte ville vara hemma , och hon tog det jättebra, sen igår när jag haft mobilen av, så förklarade jag att jag varit på möte, och vad det va för slags möte, att det va ett sånt där människor hjälper varandra att låta bli knark å alkohol, så då va det helt ok att komma idag istället, som att ungen är så stor å klok att hon förstod vikten av att gå på möte istället för att träffa henne då..

Min unge det, min kloka vackra stora tjej..huu så fiiiin

"Either kill me or take me as I am, because I'll be damned if I ever change..." /Marquis de Sade, November 1783

Utan att lägga värderingar whatsoever i det, så va det tänkvärt, på flera vis..

Men alltså, min text är röd..? hmmm

Vaknade nyss..efter en faktiskt riktigt god natts sömn.. :)

Åkte aldrig in så att jag hörde P spela å sjunga som jag tänkt, va helt enkelt alldeles för "seg i starten" igår,  men blev hämtad av bästaste vännen lite senare, så va va ute å åt, å så åkte jag med honom in till norrköping.

Va på möte, riktigt bra, å när jag satt där med alla människor kring mig så kände jag verkligen så starkt, hur jag än en gång blir buren igenom kriser å "jobbigheter",men förstår idag bättre än att analysera sönder det, -låter det vara så bara, och känner en jättestor tacksamhet för det..

Va hos finaste Annikla åxå,hon hade bäddat ut sin bäddsoffa i vardagsrummet när vi kom, så vi låg alla tre framför tvn, supermysigt!

Nästan så jag önskar att jag åxå hade en bäddsoffa att bädda ut när det kommer gäster.. hihi

Läste en blogg som jag vet att jag borde gett f-n i, men efter en kvart så kändes det som att , ok, jag behövde verkligen läsa det( antar att det va den biten du läste Hasse), reagera på det(bara lite;))för det släppte ganska plötsligt, och byttes ut mot en stark känsla av att "va det inte viktigare än så här, så får det vara", och tårarna försvann, har inte haft en enda brännande känsla bakom ögonen efter det heller..skumt, men som sagt, är tacksam för insikten å för kraften jag helt tydligt har inom mig ändå..

Nu ska jag dra i gång perculatorn, bre en macka å softa lite, med regnet smattrande mot fönsterrutan..mysfaktor 10 jue..*ler*

Kramis

har jag, minst sagt!

Svårt att komma till ro, ena sidan av mig vill fortfarande bara lägga mig ner, ge upp å gråta tills ögonen går sönder..men min aningen mer kloka sida talar om för mig att jag ska gå ut, möta människor, fylla på med andra intryck, så det är vad jag gör

Va i Norrköping igår, lämnade in mobilen på expert-igen!! Grrr, ännu en gång samma fel, den bryter mina samtal, jag får inte mina sms( å det kan skapa riktigt underliga situtioner,hmm)

Nåja, nu har jag värsta finmobilen så länge, så jag ska inte klaga..

Va ute å åt, solade, tog en mysig fika på ett riktigt trevligt cafe,hälsade på min sponsor, va på fullsatt möte,, å såg på Mamma Mia med  riktigt goda vänner..

Va hemma vid 2-snåret i natt o somnade direkt, även om jag fortfarande sover oroligt så tröstar jag mig med att det är normalt, att jag vore sjuk om det inte kändes jobbigt alls?

SKa ta mig in i duschen nu, å sen blir det nog stan igen, Har en bekant som ska uppträda idag, sjunga å spela gitarr, å det bästa-hon har lovat att lära mig att spela!!! (nåja, inte idag naturligtvis, men ändå)

Tack för alla fina omtankemail, å sms jag fått-love U!

kramisar

Jag funderar mycket på just det begreppet just nu, får höra från mina närmaste när jag tjuter å självömkar å på gränsen tappar livgnistan här, att jag är stark?

Tackar, men vad är stark?

Åter igen,stark= att man inte självdör?

Att man kommer igenom svårigheter?

Ja så klart man gör, men hur?

Jag saknar honom, vill ju bara sudda sista dagarnas hårda kantiga ord, men KAN inte det...Nä hör ni, mina läsare här, ha tålamod med mig lite please, svajja kommer det nog göra en tid...å eftersom min blogg är lite min terapi, så lägger jag det här..

Nu blir jag hämtad om 10 minuter, så slutar här!

Kjamisar

läste just en stärkande kommentar, som plockade upp mig igen, tack igen Hasse!!

Min messenger har fått Virus! Satan i gatan va irriterande, allt för att jag lite oövertänkt klickade på en länk som såg så inbjudande ut..hehe, morr va jag är blåst ibland..

Nåja, ni som har mig på eran msn, klicka för guds skull INTE på länkar från mig..

Love E

..vet inte hur länge det ska va så här?

pendlar högt å lågt, försöker intala mig själv att det går över, att det va bäst, att jag snart mår kalas..men HE..TE va jag saknar honom..

Tänk om si, å tänk om så, å fan orkar inte tänka alls, vill bara dra täcket över huvudet å sova bort tiiiiid, tills det läkt..